Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson presenterar partiets skuggbudget vid en presskonferens i Riksdagens presscenter. Foto: Scanpix

”Vänstern markerar sin ytterposition”

Uppdaterad
Publicerad

Det är slående hur lite som förändrats sedan Lars Ohly ledde Vänsterpartiet. Det är allt jämnt skattehöjningar på företag och arbetsinkomster som ska ge mer pengar åt kommunerna.

Sist ut av riksdagspartierna presenterade i dag Vänsterpartiet sitt förslag till budget för nästa år. Det är också den första med Jonas Sjöstedt som partiledare.

Men slående är hur lite som förändrats sen Lars Ohly ledde partiet. Det är alltjämnt skattehöjningar på företag och arbetsinkomster som ska ge mer pengar åt kommunerna.

Skuggbudgetar

Totalt vill Vänsterpartiet höja skatterna med 54 miljarder kronor. Det handlar till exempel om att trappa ner jobbskatteavdraget för alla som tjänar mer än 30 000 kronor per månad och ta bort det helt för de med en inkomst på mer än 50 000 kr per månad.

Den andra stora delen är skatter som drabbar företagen. Partiet är till exempel ensamt i riksdagen om att vilja höja bolagsskatten. Den vill man höja till 28 procent och jämfört med regeringens förslag så innebär det en extra skatt för företagen på 22 miljarder kronor.

Övriga förslag finns det större acceptans för hos Socialdemokraterna och Miljöpartiet, till exempel att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga och att höja restaurangmomsen.

Samma förslag som för ett år sedan

Pengarna ska användas till att skapa fler jobb i kommunerna och öka kvaliten i vården, skolan och omsorgen är det tänkt. De sakpolitiska förslagen är mycket lika de som partiet föreslog för ett år sedan.

Det handlar bland annat om ett generationsväxlingsprogram som ska ge platser för lärlingar i de yrken där vänsterpartiet bedömer att det finns stora pensionsavgångar framöver. Tillsammans med satsningar på infrastruktur, bostäder är för det tänkt att skapa mer än 80 000 nya jobb.

Vill ta bort RUT och ROT

Det finns även en rad förslag som skulle påverka hushållen i Vänsterpartiets budgetförslag. På minussidan är det framförallt höjda inkomstskatter, återinförd arvs- och förmögenhetsskatt samt fastighetsskatt.

Indirekt påverkar också höjningar av skatterna på bilbränsle, flygresor och att partiet vill ta bort både ROT- och RUT-avdragen. På plussidan handlar det om förbättringar i både arbetslöshets- och sjukförsäkringen samt sänkta skatter för de utan jobb och de som är sjukskrivna.

Markerar sin ytterposition

Totalt är det tydligt att partiet precis som tidigare markerar sin ytterposition på vänsterkanten inom svensk politik. Det gäller i synen på företagens roll men även i synen på hur budgetreglerna ska se ut.

Precis som tidigare vill partiet ha ett annat utgiftstak än regeringen, införa en investeringsbudget för att ha råd med större infrastrukturinvesteringar och en mer flexibel syn på hur överskottsmålet bör tolkas.

Nytt för i år är att partiet faktiskt tycks få med sig regeringen när det gäller att överskottsmålet på en procent inte är av gud givet.

Precis som övriga rödgröna partier kommer Vänsterpartiet fram till att budgetutrymmet faktiskt är lägre än vad regeringen och finansminister Anders Borg anser. Däremot leder partiets stora skattehöjningar till betydligt större kassakista att ösa ur för en eventuell Vänsterpartistisk finansminister.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Skuggbudgetar

Mer i ämnet