I Agenda 26 januari debatterade Jan Björklund (FP) och Åsa Romson (MP) kärnkraftens vara eller icke vara i Sverige. Den svenska basindustrin vill ha kvar kärnkraften eftersom den ses som en stabil leverantör av energi.

– I dagens svenska elsystem kommer drygt 40 procent från kärnkraft. Den vi har nu försvinner av åldersskäl inom 30 år. Vi ser inte hur det svenska elsystemet ska fungera utan att kärnkraften ersätts av någon form av baskraft – alltså kraft som man kan styra över, säger Lina Palm, energidirektör på SKGS som är basindustrins organisation för energisamarbete.

Hon framhåller också att SKGS är positivt till kärnkraft därför att den har låga utsläpp och är ekonomiskt hållbar.

– Att bygga kärnkraftverk är en stor investering men bränslet är billigt i förhållande till sin energimängd. Investeringen betalar sig på lång sikt.

Motståndare till kärnkraft menar att den inte alls är så billig som förespråkarna hävdar, utan att den måste subventioneras för att gå runt ekonomiskt.

– Det är svårt att säga att den är subventionerad i Sverige. Vi har en effektskatt på 5–6 öre per kilowattimme. Kärnkraften betalar även för sin avfallshantering. Många för fram Storbritanniens nysatsning Hinkley Point som ett exempel på hur dyr kärnkraft är. Jag ser det som ett exempel på ett elbolag som har gjort en bra förhandling och fått ett högt garantipris, säger Lina Palm.

”Britterna är lite desperata”

Hon tillägger att Storbritannien är helt beroende av ny elproduktion eftersom 20 procent måste ersättas inom de närmaste åtta åren.

– Där ges gigantiska subventioner även till sol- och vindkraft. De är lite desperata. Vi är inte där – än.

Hur långt fram i tiden tror du att vi kommer att vara beroende av kärnkraft?

– Svårt att sia om, men i Sverige har jag i dagsläget inte sett något som kan ersätta den och dess nytta. Jag tror att vi behöver en generation kärnkraft till. Vi behöver inte tio nya reaktorer, men vi kommer att behöva ersätta en del av den nuvarande kärnkraften med ny.

Den förnybara elproduktionen, exempelvis vind– och solkraft, går inte att kontrollera på samma sätt som kärnkraft eller vattenkraft. Därför kan inte den elintensiva industrin förlita sig på den, menar hon.

”Biomassan behövs till annat”

– Det finns såklart alternativ till kärnkraften, men ska man ha en energikälla som man kan styra och kontrollera och som levererar el stabilt, är det i så fall gas eller kol som gäller. Biokraft gör stor nytta i elsystemet, men är förhållandevis dyr och biomassan behövs dessutom till andra saker än energi. Den är inte hållbar i längden för våra stora behov, säger hon.

Att kärnkraften blivit så viktig för svensk industri hänger ihop med de politiska beslut som togs på 1960– och 1970–talen, framhåller Lina Palm.

– Man såg oljekrisen och de stigande oljepriserna och skapade en stor inhemsk elproduktion som gav förutsättningar för elintensiv industri. Man ville använda mycket el eftersom vi kunde producera mycket el!

”Elproduktionen har varit bra för Sverige”

Det här har varit bra för Sverige, slår hon fast.

– Vi har en stor industri som bygger på förädling av inhemska råvaror och som ger sysselsättning, inte minst i glesbygd, och stora exportintäkter.

– Dessutom är våra klimatutsläpp minimala i ett globalt perspektiv, tack vare kärnkraft och vattenkraft. Elproduktionen i Sverige är till 97 procent fri från koldioxidutsläpp, enligt sammanställningar från Svensk energi. När vi exporterar våra produkter blir det mycket mindre klimatpåverkan än om de skulle ha tillverkats i länder som till exempel använder mycket kolkraft.

Kärnkraftolyckor som de i Fukushima och Tjernobyl, har de påverkat er inställning?

– Det som hände i Fukushima är tragiskt. Det var en naturkatastrof och det var översvämningen som orsakade kärnkraftsolyckan. Elförsörjningen och möjligheten att kyla reaktorerna försvann. Hade det skett i en reaktor i Sverige hade det inte fått de konsekvenserna. Vi har en annan typ av säkerhetssystem. Men vi måste lära oss av olyckan, säger Lina Palm och fortsätter:

”Nyare teknik säkrare”

– Det byggs nya reaktorer i dag i USA och Kina och i andra länder. Flera av dem grundas på nyare teknik med passiva säkerhetssystem. De klarar att kopplas bort från elsystemet och kan ändå kylas. Att byta äldre mot nyare teknik ger förbättrad säkerhet.

Mycket av dagens diskussion kring kärnkraft handlar om ifall elbolagen själva ska stå för kostnaderna om en olycka händer. Hur ser du på det?

– Pariskonventionen stipulerar hur stort ansvar bolagen ska ha. Sverige har valt den högsta nivån, där bolagen måste försäkra sig upp till 1,2 miljarder euro. Kostnader över det får staten hantera. Det finns de som menar att det inte ska finnas något tak, men jag menar att el är en samhällsnytta som vi alla använder och behöver och det är rimligt att även staten tar ett ansvar.

”Tyskland borde börja avveckla kolkraften”

Tyskland avvecklar sin kärnkraft. Men deras energiminister menar nu att omställningen till förnybar energi blivit för dyr. Mer brunkol har börjat användas. Hur ser du på utvecklingen där?

– Det har blivit väldigt dyrt med deras subventioner till förnybar el och energiministern säger att de måste halveras. Jag tycker ändå det är lovvärt att de vill öka andelen förnybar energi men jag undrar varför de inte vill ersätta den fossila elproduktionen. Det konstiga ur ett klimatperspektiv är att de valt att avveckla kärnkraften. De borde börjat med att avveckla kolkraften. Den har koldioxidutsläpp, inte kärnkraften.

Själv säger sig Lina Palm inte vara någon som älskar kärnkraft, men hon är mer oroad över klimatfrågan än över kärnkraftens risker.

– Jag undrar hur världen kommer att se ut för mina barn. Om vi ska övervinna de globala klimatproblemen har vi inte råd att säga nej till någon energikälla som är koldioxidsnål.

Agenda söndag 26 januari kl 21.15 i SVT2. I studion Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nordenchef. Därefter debatt om kärnkraften mellan Åsa Romson (MP) och Jan Björklund (FP). Se programmet här och i efterhand här.