Bertil Paulsson har mer plats än han behöver. Men att sälja och köpa mindre bostad skulle bli för dyrt, säger han. Foto: SVT

Vill flytta – men det blir för dyrt

Uppdaterad
Publicerad

Bertil Paulsson bor med sin vuxna son i en villa på 224 kvadratmeter. Betydligt större yta än de behöver. Han vill flytta till lägenhet men det skulle bli dyrare än att bo kvar. – Varför göra ett så tokigt byte?

Bertil visar runt i villan, som har flera sovrum, vardagsrum och kök på ovanvåningen och dessutom en källarvåning med bland annat gillesstuga.

Onödigt stort, kan man tycka, för två personer.

Agenda

– Det är mycket jobb. Städning, snöskottning, klippning av buskar och allt möjligt, säger Bertil Paulsson och tillägger att han egentligen skulle vilja bo i lägenhet.

Skulle behöva låna trots värdeökningen

Men någon lägenhet verkar det inte bli. Huset har ökat i värde med flera miljoner sedan han köpte det. Skulle han sälja skulle han få betala så mycket pengar i reavinstskatt att det som blev kvar inte skulle räcka till en lägenhet. Han skulle behöva ta ett högre bolån än i dag, trots att den nya bostaden skulle bli mindre.

– Skulle jag byta till lägenhet kommer jag att få bo mindre och dyrare. Varför gör man ett sådant tokigt byte? Jag kommer inte att göra det. Som reglerna ser ut i dag kommer jag att bo kvar, säger Bertil Paulsson.

Reavinstskatten har kommit att kallas flyttskatt, eftersom den leder till att människor som gärna skulle flytta låter bli eftersom det är billigare att bo kvar. Samtidigt är det akut bostadsbrist i landet.

”Kunde spara in 100 miljarder”

Om bara flyttkedjan kom igång, så att människor kunde bo efter sina behov, skulle tusentals bostäder frigöras. På Boverket har man räknat på ungefär vad det skulle innebära om flyttskatten togs bort. Analytikern Bengt Hansson har sin uppfattning klar:

– Det skulle ha väldigt stor påverkan. Vi skulle spara in ungefär ett års produktion av nya bostäder. Vi bygger 40.000 bostäder i dag till en kostnad av 100 miljarder kronor. Det är den vinsten som samhället skulle kunna göra av att folk börjar flytta, säger han.

– I dag flyttar 60.000-70.000 hushåll per år. Vi skulle kanske öka till 110.000-120.000 om man tog bort reavinstskatten. Då skulle folk bo på rätt ställe, i rätt typ av bostad, och vi skulle få en bättre matchning på bostadsmarknaden. Och vi slipper bygga, konstaterar Bengt Hansson.

Ränteavdragen kan minskas

Men en sänkt flyttskatt måste bekostas någon annanstans. En tanke som finns är att göra det genom att minska ränteavdraget från dagens 30 procent. Men det skulle drabba alla med höga bolån. Ofta yngre, kanske barnfamiljer som behöver bo rymligt men inte skulle ha råd utan avdragsrätten.

– Det är jätteviktigt att jag får dra av de 30 procenten och att alla förutsättningar för lånet håller under hela den tid som jag har tänkt att ta lånet. Det är absolut avgörande för att jag ska våga, säger Joseph Steinberg som är på en lägenhetsvisning.

Vinnare och förlorare

– Problemet som gör det här så svårt politiskt är att en del blir stora vinnare och andra stora förlorare. Förlorarna är de som ska in på bostadsmarknaden och går miste om ränteavdrag. De som vinner är de äldre som har stora vinster på sina bostäder, säger Bengt Hansson på Boverket.

– Om det skulle bli en slopad flyttskatt, då skulle jag nog tänka till allvarligt på att sälja och flytta. Att få total rättvisa i ett så här stort system är nästintill omöjligt, säger Bertil Paulsson.

Reportage i Agenda söndag 7 februari kl 21.15 i SVT2. I studion finansminister Magdalena Andersson (S). Se programmet här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet