Intresset för att förtidsrösta har ökat. I skrivande stund har över 1,53 miljoner förtidsröster räknats, och fler kommer det att bli. I EU-valet 2014 hamnade den slutgiltiga siffran på 1,34 miljoner, och i valet innan det låg den under 1 miljon.
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har forskat kring val och väljarbeteende. Enligt honom vill fler rösta i förtid för att det helt enkelt är lättare.
– Vi har ett välfungerande och generöst system för förtidsröstning med bra information, speciellt sedan kommunerna tog över efter posten. Vi ser att det speciellt är populärt ute på landsbygden, att man slipper åka iväg på helgen utan kan göra det på lunchen när man ändå är nära en lokal, säger han.
Tycker inte om försöken till påverkan
Andra väljer förtidsröstning för att de tycker det är obehagligt att gå till en vallokal på valdagen.
– De tycker inte om att partier står utanför och delar ut valsedlar och försöker påverka.
Hedra demokratin
Men trots att fler väljer att rösta i förtid finns det fortfarande en skara som aldrig skulle kunna tänka sig något annat än att rösta i den egna vallokalen på valdagen.
– Många klär upp sig och går ihop med familjen. De ser det som ett sätt att hedra demokratin och tar med sig barnen för att visa hur det går till.
Än så länge går det inte att veta hur stort det totala valdeltagandet kommer att bli i årets EU-val. Men Henrik Ekengren Oscarsson tror att 51-55 procent av de röstberättigade svenskarna kommer att rösta.
– Vi har ganska bra data att basera det på. Jag skulle bli ytterst förvånad om vi inte slår siffran på 51 procent från förra valet. Inte ens regn och rusk brukar påverka oss svenskar, säger han.