I rapporten från Försvarshögskolan målas en mörk bild upp av salafismens utbredning i Sverige. Skolbarn får inte dricka skolans vatten då det anses vara kristet. Och i extremfallen ökar kriminaliteten då det anses vara okej att stjäla om kassörskan inte har slöja.

Det här samtidigt som Sverige har haft sitt första allvarliga terrordåd och flera svenska salafister åkte ner för att kriga med IS.

”Vill bete sig etiskt korrekt”

Susanne Olsson anses vara en av Sveriges främsta experter på salafism. När SVT kontaktar henne har hon ännu inte läst rapporten men hon har tagit del av nyhetsrapporteringen kring den. Hon konstaterar att rapportförfattarna troligtvis har rätt. Däremot, betonar hon, är det en väldigt liten del av salafisterna som är våldsbejakande.

– Man lägger snarare väldigt stor vikt vid att bete sig etiskt korrekt. Att stjäla är inte etiskt korrekt för dem, inte ens om någon saknar slöja. Det var någon brittisk salafist som sa att det var okej att stjäla från otrogna. Men det där är inget som är utbrett, säger hon.

”Isolerar sig från samhället”

Salafismen är en konservativ bokstavstroende gren av islam. De försöker leva som man levde på profeten Muhammeds tid. Det syns på kläderna, skägget och på värderingarna. Olsson konstaterar att salafister ofta försöker isolera sig från övriga delar av samhället för att inte behöva beblanda sig med de som man anser att lever omoraliskt.

Inom salafismen ryms sedan ytterligare olika grenar.  Benämningarna varierar men Olsson nämner salafijihadister, som är de som förespråkar en beväpnad kamp, och fromhetssalafister som snarare drar sig tillbaka och försöker leva sitt liv så fromt som möjligt. Enligt Olsson är jihadisterna i klar minoritet även om antalet troligtvis ökade under den period IS skördade framgångar på krigsfälten.

”Samtidigt inte olagligt”

Men trots det kan även fromhetssalafisterna innebära utmaningar för samhället, konstaterar hon. Dels för att de ofta bildar slutna miljöer som har svårt att anpassa sig till det övriga samhället. Men också för hur kvinnor behandlas.

– Det är inte oproblematiskt men det är inte heller olagligt om det inte rör sig om våld, konstaterar hon.

Susanne Olsson betonar att det inte finns någonting i svensk lag som säger att det är förbjudet att vara djupt troende. Tvärtom har vi religionsfrihet. Salafisterna i sig är dessutom en liten minoritet av den stora gruppen muslimer. Salafijihadisterna blir sedan en ännu mindre minoritet.

”Går inte att förbjuda”

Det finns de som oroar sig för att unga salafister, som har krigat på IS sida, nu har kommit tillbaka till Europa – och att idéerna då kan spridas ytterligare. Men Olsson ser också en möjlighet att vi får se en motsatt utveckling. Det utopi som IS målade upp i sin marknadsföring finns inte längre i dag. De förlorade kriget. Och det skulle kunna leda till att antalet som lockas till salafismen snarare minskar.

Hur samhället ska hantera salafismen är ingen lätt fråga – och Olsson har inget rakt svar.

– Det går inte att förbjuda folk att leva så som de vill leva, säger hon.