Enligt Kamal började allt för två år sedan när han blev uppringd av en säljare från Mobile Group, som påstod sig samarbeta med Kamals operatör, och erbjöd sig att sänka hans samtalskostnad.
Kamal tackade ja och signerade med bank-id. Men snart fick han hem en dator och klocka som han menar att han aldrig beställt, följt av en tvåårig avbetalningsplan på över 13 000 kronor.
Betalade av rädsla
– Jag ringde säljaren och sa att det här har vi inte kommit överens om, men det hjälpte inte. Jag kände inte till mina rättigheter och var rädd att få betalningsanmärkningar så jag betalade.
Ett år senare ringde nästa säljare, nu från “Säkerhetshjälpen”. Enligt Kamal erbjöds han nu hjälp med att bestrida räkningarna för teknikprylarna, men inte heller denna gång fick han någon hjälp.
– Istället kom det nya räkningar på över 400 kronor i månaden, för vad vet jag inte.
Förvirrande och felaktiga fakturor
På räkningarna står det att han köpt en tjänst kallad “Säkerhetshjälpen support” och under 2020 har upprepade betalningskrav samt hot om inkasso, Kronofogden och tingsrätt rasat in.
Med hjälp av sin granne har Kamal bestridit alla krav, vilket inte varit helt lätt eftersom fakturorna innehållit mängder av fel och förvirrande uppgifter. Ofta förefaller fakturorna komma från “Säkerhetshjälpen.se”, men e-postadressen går till en annat företag och organisationsnumret ibland till ett tredje.
Enligt organisationen Svensk inkasso strider det mot lagen att skriva ut falska kontaktuppgifter på ett inkassokrav.
Än så länge har Kamal inte fått någon respons på sina bestridanden. Utöver kraven från “Säkerhetshjälpen” har Kamal även fått en bluffaktura och stämningshot från det påhittade varumärket “Billpay”.
Kritiserad vd kopplas till utskicken
Gemensamt för alla betalningskrav som Kamal fått är att de kan kopplas till en och samma företagare. Som vd för Mobile Group – som senare bytte namn till Telefonihuset – fick mannen redan hösten 2019 ett domstolsförbud utfärdat mot sig, som skulle stoppa honom och Telefonihuset från att fortsätta med oseriösa försäljningsmetoder per telefon.
Plus har sökt mannen som valt att inte bemöta kritiken, men när Plus granskade Telefonihuset 2019 så framhöll han att företaget varken med avsikt eller systematik hade vilselett konsumenter.
Det här gäller för inkasso
Enligt inkassolagen och god inkassosed ska ett inkassokrav alltid innehålla:
- Tydlig uppgift om vem som är fordringsägare.
- Tydlig uppgift om vem som är inkassoombud, inklusive kontaktuppgifter till inkassobolaget.
- Tydlig uppgift om varför du ska betala.
- Vilka belopp som krävs, uppdelat i kapitalbelopp, ränta och kostnader. Summan ska anges på ett sådant sätt att det går att kontrollera beräkningen.
- När betalning senast ska ske, minst åtta dagar från avsändandet.
- Hur betalning ska ske.
- Information om att du kan invända mot kravet och vem du ska rikta en eventuell invändning till.
- Vilka åtgärder som kan komma att vidtas om du inte betalar.
- Information om personuppgiftsbehandlingen.
Källa: Svensk inkasso
Bestrid felaktiga fakturor
Får du en felaktig faktura så bestrid den per mejl så får du bevis på vad du skickat och när. Detsamma gäller om räkningen går vidare till inkasso eller Kronofogden. Det är företagets ansvar att bevisa att det finns ett giltigt avtal mellan er, och så länge du bestrider kraven i alla led riskerar du inte någon betalningsanmärkning.
Hos Hallå konsument eller Telekområdgivarna kan du få gratis vägledning om du känner dig osäker.