Klimatbudgeten landar på 19,3 miljarder kronor. Det är något lägre än förra året, och 4,5 miljarder mindre än för två år sedan. En besparing på 18 procent på två år.

Det finns många punkter som regeringen presenterar som satsningar i budgeten. Satsningar på våtmarker och satsningar på värdefull natur på 500 miljoner. Men i själva verket är detta områden där budgetposterna är lika stora, eller rent av mindre än för två år sedan.

Utsläppen fortsätter öka

Och budgeten gör att utsläppen fortsätter öka, både 2024 och 2025. Redan den politik som beslutats till och med juli 2023, ökar utsläppen till år 2030, står det i klimatredovisningen. Då inkluderas även EU:s politik men framför allt handlar det om Tidöpartiernas sänkta reduktionsplikt vid årsskiftet. Ändå har man inte räknat eventuell effekt lägre drivmedelspriser har på resandet och takten på elektrifieringen.

Dessutom kommer regeringens budget öka utsläppen ytterligare, medger Elisabeth Svantesson. Det handlar inte minst om den sänkta skatten på bensin och drivmedel, en reform som beräknas öka utsläppen med 350 000 ton. Den förda politiken inklusive den nya budgeten pekar på att Sverige inte kommer att nå klimatmålen varken till 2030 eller 2040, står det i budgetpropositionen.

Åtgärder på lång sikt

Bland åtgärder som minskar utsläppen lyfter regeringen fram ett antal reformer som underlättar för kärnkraft och som skall korta tillståndsprocesser. Åtgärder som finansministern menar på lång sikt kommer betyda mycket för klimatet.

De största satsningarna i pengar är olika bidrag och stör till investeringar i allt från laddstolpar till biogasanläggningar. Klimatklivet får 800 miljoner extra, även industrikliet och så kallade klimatpremier är poster som ökat i varje budget senaste år, oavsett regering. Totalt ger det nära tre miljarder mer på två år, och förhoppningar om minskade utsläpp både på kort och lång sikt.