EU har avsatt svindlande 700 miljarder Euro till en fond, som ska bidra till återhämtning efter pandemin. Pengarna är öronmärkta, bland annat till stöd för medlemsländernas klimatarbete. För Sverige är motsvarande 38 miljarder kronor avsatt – det är dubbelt så mycket som hela Sveriges klimatbudget – och regeringen har tidigare aviserat att pengarna bland annat ska gå till det så kallade Klimatklivet.
Men SVT Nyheters granskning visar att mångmiljardbelopp riskerar att frysa inne. Pengarna är nämligen villkorade med att Sverige uppfyller en plan som tecknades mellan förra regeringen och EU, men där nuvarande regering ändrat en del av politiken.
– Stöden är ”prestationsbaserade, de betalas bara ut när medlemsländer uppnått det man lovat och åtagit sig i sin återhämtningsplan, säger Veerle Nuyts, talesperson för EU kommissionen, till SVT.
Reduktionsplikten en ”nyckelåtgärd”
Andra länder har redan börjat få pengar – men inte Sverige. I Sveriges plan fanns satsningar på järnväg och värdefull natur, som nuvarande regering bantat. Inte minst reduktionsplikten, som Tidöpartierna vill sänka rejält, menar EU-kommissionen är en ”nyckelåtgärd” för att Sverige skall nå sina klimatmål. Flera remissinstanser – däribland Naturvårdsverket – har lyft risken att Sverige kan gå miste om mångmiljardbelopp.
Regeringen skriver själva i sin promemoria om reduktionsplikten att Sverige riskerar gå miste om delar av dessa pengar.
Delmålen uppfylls inte
Formellt kan ett land begära ändring av sin plan, om utlovade åtgärder anses omöjliga att genomföra, eller om åtgärder ersätts med andra reformer som ger samma resultat för klimatet.
Sverige skickade en uppdatering av återhämtningsplanen i slutet av augusti, men utan att nämna sänkt reduktionsplikt, eller föreslå alternativ. EU-kommissionens talesperson bekräftar för SVT att delar av de 38 miljarderna därmed knappast kommer att kunna betalas ut.
– Om vår bedömning är att ett land inte uppfyller delmål och mål man åtagit sig, kan kommissionen kanske göra en delutbetalning, men resten av utbetalningarna ställs in, säger Veerle Nuyts.
Återhämtningsfonden
EU:s återhämtningsfond kom till under pandemin, där finns totalt drygt 700 miljarder Euro hälften som lån, hälften som bidrag. Alla medlemsländer kan få stora stöd, men där det finns särskilda krav och villkor, kring bland annat klimat, hållbar utveckling och digitalisering. Reformer och åtgärder skall vara genomförda senaste 31 december 2026.
EU kan enligt ekonomistyrningsverket göra av drag med 10, 25, eller 100 procent på ansökta medel om det sökande landet inte uppfyller de åtaganden och mål man uppgett i sin ansökan.
Av Sveriges sökta medel på 38 miljarder svenska kronor, har nära hälften koppling till klimat/hållbarhet. Många länder har redan börjat få utbetalningar, efter att man inrapporterad att man fullföljt åtaganden, men Sverige har ännu inte fått några pengar, och inte heller begärt några utbetalningar.