Närmare 500 aktörer i Dalarna har sökt bidrag från Klimatklivet för att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Men alla beviljas inte.
Åke och hans bror hade stora förhoppningar om att deras vätgasplaner till viss del skulle kunna finansieras av Klimatklivet som bidrar med 30 till 50 procent av den totala investeringskostnaden.
– Bidraget var helt nödvändigt för att vi skulle lyckas. Vi trodde att Klimatklivet var för sådana som oss, men vi hade fel, säger Åke Smedberg.
Från gruva till nyckelspelare inom vätgasproduktion
Det var för några år sedan som bröderna köpte ett nedlagt gruvområde i Grängesberg. Ambitionen var att producera grön vätgas och i deras plan ingick att de skulle söka pengar från Klimatklivet.
Men Naturvårdsverket krävde att de skulle ha någon som gick i borgen för deras projekt – finansiella krav som Åke och hans bror kunde inte leva upp till.
– Systemet gynnar först och främst de stora aktörerna som redan har mycket pengar. Vi har inte samma resurser som de. Vi kan inte heller anlita advokater och konsulter att skriva våra ansökningar, säger Åke Smedberg.
Håller drömmen om vätgas vid liv
Trots motgången så är bröderna fortfarande inriktade på att det ska produceras vätgas vid det gamla gruvområdet.
– Detta är en optimal plats. Området är omgivet av vindkraft som kan producera grön el och lokalerna från gruvbrytningen lämpar sig mycket bra för att både producera och lagra vätgas. Om tio år är det full produktion här, säger Åke Smedberg.
I klippet: Följ med till gruvan och hör hur Åke och hans bror gör nu, för att trots nobben från Klimatklivet lyckas med planerna.
Fakta om vätgas
- Vätgas kan tillverkas genom elektrolys.
- Med hjälp av el delar man vattenmolekyler till syrgas och vätgas.
- Om elen kommer från förnybara källor som vatten- sol- och vindkraft kallas det grön vätgas.
- Vätgas fungerar både som bränsle men även som energibärare.
- Vätgas som tillverkas till exempel av vindkraft blåsiga dagar kan användas för att lagra energi för att användas när behoven är stora.