Runt 100 personer i Dalarna har berättat om sitt mående under året och de flesta av dem uppger att de är mindre nöjda med sitt liv nu än innan pandemin. Ungefär hälften upplever att deras psykiska hälsa är sämre nu än innan pandemin.

Inte umgås som vanligt

För många har det svåraste med begränsningarna varit att inte kunna träffas och umgås som vanligt:

”Alla dessa små naturliga möten inomhus m fika eller middag saknar vi. Men vi ses ute när det går”

”Socialt saknar jag krog-/ och restaurangmiljön, sedan konserter och föreställningar för nöjes skull”

Resa och gå på gym

Många uttrycker att de längtar efter att få umgås med vänner och familj, att resa och att kunna gå till gymmet. I stort sett att leva som man gjorde tidigare.

Men människor berättar också att man har lärt sig mycket – att man kan göra saker annorlunda – även efter pandemin. Många tror att de kommer att tänka mer på hur virus sprids, att de ska tvätta händerna oftare och faktiskt inte gå till jobbet om de är förkylda eller småsjuka.

Lärdomar om distansjobb

Arbetsmässigt är det flera som påtalar att det går att jobba oftare hemifrån och ha fler jobbmöten digitalt – för att spara på både restid och miljö.

”Jobba på distans, inte stressa upp mig för alla jag inte hunnit träffa”

”Handla mindre inga onödiga butiksbesök”

”Sociala sammanhang har blivit klarare och tydligare. Pandemin har satt upp en spegel för var och en att lära känna sig själv. Dessutom har jag lärt mig en hel del om andra människor, pandemin har på sätt och vis uppenbarat vilka som är mina vänner och vilka som är bara bekanta.”