1. Det sitter inte kameror i alla ”lådor” längs vägarna.
Det finns kameror i samtliga kameraskåp sedan 2006 när det gamla analoga systemet övergavs. Innan dess fanns det färre kameror som skiftades runt mellan olika skåp.
2. Alla kameror är inte aktiverade.
I skåpen finns mätsystem med radar, kamera och blixt. Själva mätsystemet är alltid aktivt och mäter hastigheten hos samtliga fordon som passerar, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
Men kamerorna i alla stolparna är dock inte igång samtidigt. Då skulle inte polisens resurser räcka till, säger Anders Drugge på Polisen. Dock är minst en kamera igång per dygn på varje kameraövervakad vägsträcka.
3. Om du kör extremt fort kan inte kameran registrera bilen och föraren.
Systemet fungerar även i hastigheter över 300 km/h.
4. Om du målar klarlack på registreringsskylten så syns den inte på bilden.
Man kan läsa registreringsskylten även om det är klarlack på den, säger Eva Lundberg.
Anders Drugge säger att inte ens sprayer med reflexverkan kan lura kamerorna. Däremot händer det att folk vänder på sina nummerplåtar, vilket dock i sig är olagligt.
5. Motorcyklister kan inte åka fast för fortkörning via hastighetskameror.
Om föraren kan identifieras så kan hen lagföras, säger Eva Lundberg.
Anders Drugge på polisen säger dock att inte en enda fortkörande motorcyklist som fotograferats av fartkameror i Sverige någonsin har kunnat identifieras.
Systemet är helt enkelt inte konstruerat för det, säger Drugge. Nummerplåten på motorcyklar sitter bak och motorcyklister har ofta heltäckande hjälmar med mörka visir som döljer ansiktena. Polisen bekämpar fortkörande motorcyklar med andra metoder.
6. Förarna maskerar sig för att inte bli identifierade.
Masker är ovanligt. Däremot försöker en del gömma sig bakom solskyddet eller skyla ansiktet med handen, säger Anders Drugge.