– En rörig dag när det är många i personalen blir de demenssjuka ofta oroliga på kvällen. Har man otur måste man ge dem lugnande då, säger Maria Edman, undersköterska på särskilda boende Framnäs i Avesta.

Skapar otrygghet

Enligt Maria Edman och undersköterskekollegorna Kicki Sjögren och Annika Ekholm skapar resurspassen otrygghet både för personalen och brukarna.

– Det är A och O att man känner varandra, speciellt på en demensavdelning, säger Maria.

De får stöd av Socialstyrelsen riktlinjer där det framgår tydligt att det är viktigt att eftersträva god kontinuitet och att dementa personer på särskilt boende inte möter för många personer i sitt dagliga liv.

Oro för medicineringen

Maria ser även andra orosmoment. Bland annat när det gäller säker medicinering.

– Det gäller att man ger rätt medicin till rätt person, och det är inte alltid det lättaste när man inte känner personerna som bor på avdelningen. Mardrömmen är att någon hamnar på lasarettet eller i värsta fall avlider, säger Maria.

Omsorgschefen: Mindre risk än vikarier

Resurspassen är en del av ”hälsoschemat” som infördes för att se till att alla som vill, kan arbeta heltid. Då krävs enligt kommunen flexibilitet – det som benämns resurstid – för att kostnaderna inte ska skena.

– När vi använder resurstiden för att täcka frånvaron innebär det att vi kan använda erfaren tillsvidareanställd personal från våra verksamheter. Vi ser att det är mindre risker förenade med detta än att ta in vikarier för att täcka frånvaron, skriver Avesta kommuns omsorgschef Elvira Sverkersson i ett mejl.