I SVT:s sammanställning över tätorter i landet som skulle drabbas mest av höga flöden från vattendrag återfinns Björbo i Gagnefs kommun.
Där skulle nästan en femtedel av byggnaderna och en femtedel av tätortens yta översvämmas vid ett så kallat 100-årsflöde i älven. Det vill säga ett flöde som inträffar i snitt en gång vart hundrade år.
Översvämningarna kan öka
Västerdalälven har inga reglerbara magasin och vattenståndet kan därför variera snabbt. Den senaste allvarliga översvämningen skedde 1986, men tidigare översvämningar har varit värre.
– Först mot slutet av seklet kan hundraårsflödena i Västerdalälven bli lägre, när snömängderna minskar, men innan dess beräknas dom nå högre nivåer än idag, säger Eva-Karin Ljungblad, klimatanpassningssamordnare, Länsstyrelsen Dalarna.
Flera åtgärder under åren
Redan på mitten av 60-talet byggdes en pumpstation i Malung för att få ut vatten från samhället. Efter de höga flödena 1986 byggdes vallar i bland annat Björbo för att skydda samhället. De senaste större åtgärderna längs älven har gjorts i Vansbro.
– Vi har byggt en helt ny vall på två kilometer för några år sedan och höjt en befintlig äldre vall så att dom nu ska klara ett hundraårsflöde, säger Tomas Carlsson, tf beredskapssamordnare, Vansbro kommun.
Finns en gräns för att bygga skydd
Det går inte att bygga in samhällena längs älven bakom vallar helt och hållet. Istället krävs andra åtgärder.
– En viktig åtgärd handlar om att man som fastighetsägare i ett sådant område är förberedd så att man kan hantera en översvämningssituation, säger Eva-Karin Ljungblad.