Färre dödsskjutningar klaras upp – rådmannen i Gävle: ”Besvärligt för åklagaren”

Uppdaterad
Publicerad

Antalet dödskjutningar i kriminell miljö som leder till fällande domar har minskat rejält sedan 90-talet. Från 80 procent till 25 procent i dag. Det visar en sammanställning från SVT:s Uppdrag granskning. Enligt Bengt-Olov Horn, rådman vid Gävle tingsrätt, kan det vara svårare att bevisa någons skuld när det handlar om människor med kopplingar till gängbrottslighet.

– Problemet är att åklagaren inte kan utesluta att det är någon annan som har gjort det hela, säger Horn.

Hör domaren som varit inblandad i flera av de grova brottsfallen i Gävleborg de senaste åren, och vilka utmaningar de för med sig.

Enligt en kartläggning av Uppdrag Granskning skiljer sig andelen fällande domar stort mellan skjutningar i kriminell miljö och andra slags mord och mordförsök. Skjutningar i kriminell miljö leder i 53 procent av fallen till fällande domar. För de mord och mordförsök som inte är skjutningar är siffran istället 82 procent.

Rådmannen i Gävle om orsaken

Enligt Bengt-Olov Horn kan en av anledningarna vara att det många gånger kan finnas flera tänkbara gärningsmän i ett och samma fall, när det handlar om människor i kriminella grupperingar.

– Om fyra personer har samma tänkbara motiv men endast en är åtalad kan det vara svårt att säga att det just är en person och inte de andra tre.

Liten skillnad för domstolen

Trots att det är vanligt att misstänkta väljer att inte säga något alls i förhör utan hänvisar till ”inga kommentarer” ser Bengt-Olov Horn inga större svårigheter för domstolen att döma i mål som rör kriminella miljöer.

– Genomförandemässigt är det mer ansträngande – men rent juridiskt är det inte någon större skillnad, säger Bengt-Olov Horn.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.