Enligt Högsta domstolen kan en person som allvarligt försvårar eller hindrar utryckningsverksamhet dömas för sabotage mot blåljusverksamhet. Det gäller i regel alltid när stenkastning sker mot blåljuspersonal och fordon.
Det här är blåljussabotage:
Brottet sabotage mot blåljusverksamhet infördes den 1 januari 2020. Det skedde mot bakgrund av det uppmärksammade problemet med att det i vissa områden skett återkommande angrepp mot polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård.
Högsta domstolen konstaterar att det för att en gärning ska bedömas som sabotage mot blåljusverksamhet krävs att den har varit ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Vissa sorters angrepp mot personal eller egendom, t.ex. stenkastning mot blåljuspersonal eller deras fordon, når regelmässigt upp till den nivån.
I andra fall beror straffbarheten bland annat på vilken typ av verksamhet det är som har angripits eller störts och under vilka omständigheter det har skett.
Källa: Högsta domstolen
Kartläggning av blåljuslagen
- Av de 202 personer som tilltalades fälldes 104 för åtalspunkten ”Blåljussabotage” och 98 frikändes.
- 67 personer av de som frikändes fälldes för annan brottslighet, till exempel våldsamt upplopp, våld mot tjänsteman, skadegörelse, stöld eller narkotikabrott.
- En klar majoritet (88 procent) av de tilltalade var män.
- 61 personer av de totalt 202 tilltalade var endast åtalade för ”Blåljussabotage”. 31 personer fälldes och 30 frikändes. Av de 31 som fälldes fick 3 personer fängelse i två månader, 1 dömdes till 4 månaders fängelse, 3 dömdes till skyddstillsyn och 5 dömdes till ungdomsvård. Resterande dömdes till ungdomstjänst, villkorlig dom eller dagsböter.
- 172 av de 202 tilltalade personerna hade svenskt medborgarskap (85 procent) och 30 personer uppgavs i domen ha utländskt medborgarskap (15 procent).
- 44 personer åtalades (22 procent) i samband med upplopp eller i samband med större folksamlingar. Av dessa fälldes 11 och 33 frikändes. 28 av de som frikändes dömdes för andra åtalspunkter. Observera att av de 28 tilltalade från kravallerna i Göteborg i juni 2020 så frikändes samtliga för ”Blåljussabotage”, men 26 av dem dömdes för andra brott.
- Genomsnittsåldern på de som åtalades är 25 år. Genomsnittsåldern för de som åtalades i samband med upplopp/folksamlingar ligger betydligt lägre – under 20 år.
- Spridningen i landet är ganska jämn och nästan alla län finns representerade. En viss överrepresentation finns i Västra Götaland, vilket har att göra med det stora antalet tilltalade efter kravallerna i Göteborg i juni 2020.
- 33 personer (16 procent) åtalades för händelser som skett i något av de områden polisen klassat som utsatta. Här finns ett visst mörkertal eftersom händelseplatserna anges väldigt diffust för de 28 som tilltalades efter kravallerna i Göteborg i juni 2020. Dessa har därför klassats som ”oklar händelse-adress”.
- En mycket kraftig majoritet av åtalen gäller sabotage mot polisen (95 procent). Det vanligaste är attacker mot polisfordon, följt av hot eller våld mot polispersonal.
Så gjorde vi granskningen
Efter drygt två år med den nya så kallade blåljuslagen ville vi undersöka hur den tillämpades.
Vi samlade ihop domar från Acta Publica som hade tilltalade som åtalats för Sabotage mot blåljusverksamhet, BrB (1962:700), 13 kap, 5 c §.
Faktauppgifter i domarna samlades in och sammanställdes sedan i en databas för analys och statistikbearbetning.
Insamlingen gjordes den 22 april 2022 och totalt fick vi träff på 171 tingsrättsdomar med sammanlagt 202 tilltalade. 32 av domarna överklagades till hovrätten, med totalt 36 tilltalade. Två hovrättsdomar med två tilltalade prövades sedan av Högsta domstolen.
