SVT har granskat domar i Förvaltningsrätten i Falun, som handhar ärenden i Gävleborg och Dalarna, som gäller flickor som omhändertagits för skydd mot hedersförtryck. Våra siffror visar en markant ökning i antalet fall 2017, jämfört med samma period förra året.
– Det har ökar, det ökar jättemycket, det är vad vi också ser, även om jag inte har någon statistik. Det säger advokat Gunilla von Wachenfeldt, som arbetar mycket med socialtjänstärenden över hela landet, framför allt när det gäller hedersproblematik.
– Det ökar, men det är också så att vår kunskap i samhället om att hitta de här ärendena har förbättrats och att det är fler flickor som söker hjälp. Man informerar också i högre utsträckning om hur man ska göra för att få hjälp, och den kunskapen sprider sig mellan flickorna.
TV: Se ett inslag om hedersproblematik
Ingen tillgänglig statistik
Det är svårt med statistik när det gäller hedersproblematik, och mörkertalet är stort. Men de allra allvarligaste fallen när det gäller unga flickors situation hamnar ofta till slut på socialtjänstens bord och i de svåraste fallen väljer samhället att omhänderta flickorna för att sätta dem i säkerhet.
SVT Nyheter Gävleborg har gått igenom 332 domar i Förvaltningsrätten i Falun som gäller Lagen om vård av unga, LVU, under 2016 fram till och med juli i år. Vi har hittat 26 fall med tydlig koppling till flickor som omhändertagits för skydd mot hedersvåld och hedersförtryck, alltså cirka 8 procent av alla domar. Under hela 2016 hittar vi nio fall, under perioden januari till juli 2016 handlar det om fem domar, under samma tidsperiod 2017 rör det sig om 17 domar.
Flickors liv begränsas
Det vi ser i de domar vi granskar är flickor som upplever sig kontrollerade och begränsade i sina liv. De får inte klä sig som de vill, inte sminka sig, inte umgås med vem de vill och absolut inte ha kontakt med killar. När det gått så långt som till LVU-omhändertaganden finns ofta fysisk och psykisk misshandel med i bilden, och även hot om tvångsgifte.
I de här fallen kan det handla om nyanlända som ännu inte förstått sig på lagar och regler i Sverige, men det handlar även om familjer som sedan många år är väl integrerade i Sverige, med jobb och bostad, enligt Gunilla von Wachenfeldt:
Gamla värderingar
– De här gamla värderingarna, framför allt tvångsgifte och könsstympning, är sånt som lever kvar. Och det handlar också om att visa familjen i hemlandet att man minsann har ordning på sin familj och är skötsamma.
Det finns numera en lag mot tvångsäktenskap och tvångsäktenskapsresor, ändå finns det flickor som inte kommer tillbaka till skolan när höstterminen startar:
– Efter varje skollov, skulle jag vilja säga, finns det alltid några tomma stolar runt om i klassrummen i Sverige. Det är oerhört viktigt att lärare tar det här på allvar och kontaktar socialtjänsten omedelbart när någon har en fundering på om någon är borta och inte kommit tillbaka.
Hoppfull om framtiden
Men trots den negativa trenden, så är Gunilla von Wachenfeldt hoppfull:
– Om vi backar i tiden, så har vi ju sjäva haft ett liknande tänk. Vi har jättemycket att lära av vår egen historia, vi har kommit långt på ganska kort tid, och de erfaranheterna menar jag att vi ska använda oss av och det gör vi nu med lagstiftning, som är samhällets sätt att sätta gränser.
Se ett inslag på SVT Play
Hedersrelaterat förtryck och våld
Hedersrelaterat förtryck och våld utövas på olika sätt, allt ifrån subtilt psykiskt förtryck till synligt fysiskt våld. Orsakerna är flera och hedersproblematik kan inte kopplas till någon specifik nationalitet eller enkelt förklaras utifrån religiösa orsaker.
Kärnan i hedersnormen är kontrollen av barn och ungas frihet och sexualitet. Kontrollen innebär ofta inskränkningar i barnets livsutrymme och kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar som berör klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål.
Pojkar och flickor drabbas
Både flickor och pojkar drabbas av hedersförtryck och både män och kvinnor är delaktiga i att upprätthålla hedersnormerna. Hedersproblemtiken upprätthålls i ett kollektiv, en familj/släkt, där skyldigheter och rättigheter gentemot varandra är viktigare än den enskilda individens vilja.
För den som har behov av att prata om frågor som rör hedersrelaterat förtyck och våld, så har Rädda Barnen en stödtelefon, med nummer 0200-778820
Källa: Rädda barnen