Under torsdagen möttes EU:s migrationsministrar och de väntades då fatta beslut om det så kallade massflyktsdirektivet, som betyder att ukrainska flyktingar ges rätt till bland annat boende, skolgång och tillåts arbeta i upp till tre år. Ett sådant beslut påverkar såklart de svenska kommunerna, säger Nada Hagen, säkerhetschef i Söderhamns kommun:

– Vi har startat vårt arbete med planering för en eskalerad händelseutveckling som kan komma att likna flyktingkrisen från 2015, säger Nada Hagen.

Lokaler ses över

Men även innan beslutet från EU var aktuellt, var förberedelserna igång för ett eventuellt flyktingmottagande i Gävleborgs kommuner.

– Vi har börjat tänka på hur vi ska göra, om behovet uppstår, säger Pär Jerfström, kommunchef i Sandviken.

De flesta kommuner som SVT Gävleborg pratat med nämner insatser som samordning och inventering just nu. I Gävle och Ovanåker ser man till exempel över vilka lokaler som finns tillgängliga.

– Vi kollar kommunägda och privata lokaler och fastighetsbolag, vandrarhem och hotell och gör en bruttolista, säger Mattias Bergström som är tf. kommunchef i Ovanåker.

Hör hur Gävle kommun förbereder sig i klippet ovan.

Erfarenheterna från flyktingmottagandet 2015 är också till hjälp, uppger många.

– Det gör att vi snabbt kan komma på banan om behovet uppstår, säger Joachim Kruger, kommunchef i Ockelbo.

Tolkar och vårdförberedelser

I Nordanstig pågår ett stort förberedelsearbete. Här har också kontakter tagits med tolkar och andra ryskspråkiga. Hälsocentralerna har blivit kontaktade av kommunen, eftersom det blir en speciell hantering när det kommer patienter som saknar svenskt personnummer.

– Man behöver pröva olika scenarier, vara tidig på bollen och vara mentalt förberedd, säger Bente Sandström, enhetchef för arbete och försörjning i Nordanstigs kommun.