Spårsabotage är ett konstant samhällsproblem. Trafikverket räknar med runt 200 händelser per år i Sverige där olika föremål har placerats ut på spåret.

– I värsta fall kan tåget spåra ur, säger Olof Friman som är enhetschef för järnvägsunderhåll i Trafikverkets Mellersta regionen.

Det finns inga beräkningar på vad dessa sabotage kostar samhället totalt. Men bara händelsen i Järbo sommaren 2024, som polisen utreder just nu, beräknas kosta över tio miljoner kronor. Det är en sammanlagd kostnad för Trafikverkets åtgärder för skador på järnvägen och dels tågbolagets kostnader för att åtgärda skador på tåget.

På det tillkommer andra samhällskostnader i form av människor som kommer för sent till jobb och andra åtaganden. Plus ersättningar till resenärer för tågförseningar.

Ett pojkstreck med enorma samhällskostnader

Spårsabotage är inte jämt fördelat under året, utan brukar infalla när elever är lediga från plugget. Problemet kulminerar under det långa sommarlovet.

– Självklart är barn och ungdomar en del i problemet, eftersom det sammanfaller när de inte går i skolan, säger Olof Friman.

Han tror inte att de som står bakom sabotagen inser vidden av sina handlingar. Men tillägger han:

– De bör vara ångerfulla, säger Olof Friman.

Se Trafikverkets Olof Friman besvara de tre viktigaste frågorna om järnvägssabotage i videon ovan.