2018 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att stärka socioekonomiskt eftersatta kommuner – 30 landsbygdskommuner. De kämpar med bland annat hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. Stödet är till för att stärka de här kommunerna som har sociala och ekonomiska utmaningar.
Ronneby får störst stöd
Ronneby är den kommun som får det största stödet i Sverige – närmare fyra och en halv miljon kronor om året. Strax efter kommer Bollnäs kommun.
– Det är ett faktum att vi har hög arbetslöshet, framför allt i stadsdelen Gärdet, säger Abdullahi Cadaani (S), kommunstyrelsens ordförande i Bollnäs.
Vill undvika utanförskap
Vissa kommuner väljer att lägga delar av sitt stöd på arbetsmarknaden – att öka sysselsättningsgraden i områden. I Bollnäs har delar av miljonerna de fått av regeringen satsats just på att motverka utanförskap och göra så att fler människor får ett arbete. För över tid har det varit ett stort problem i framför allt stadsdelen Gärdet – tre av tio personer är arbetslösa.
– Det här är ju smörjmedel för att vi inte ska vara en socioekonomiskt eftersatt kommun, vi tillsätter också egna medel, säger Abdullahi Cadaani (S).
Hälften av kommunerna inte bättre
Men, trots att delar av stödet satsats på just arbetsmarknaden så har invånarnas ekonomiska standard på Gärdet blivit sämre sedan miljonerna började betalas ut. Sett över hela Bollnäs kommun är andelen personer med svag ekonomi oförändrad.
Av de totalt 30 landsbygdskommunerna som fått stödet har 13 kommuner inte lika stor andel fattiga som under 2018. Men i majoriteten av kommunerna har invånarna inte förbättrat sin ekonomiska standard – vilket inte alls är konstigt, menar Tillväxtverkets Martin Olauzon. Flera kommuner satsar nämligen på barn och unga samt på skolan – där kommer resultatet långt senare, tror han.
– Det här är väldigt trögrörlig materia, säger Martin Olauzon.
Så har det förändrat sig i kommunerna
Det var 2018 som stödet till socioekonomiskt eftersatta kommuner började betalas ut. Totalt 750 miljoner kronor kommer fördelas över tio år.
Så här har den låga ekonomiska standarden förändrats i kommunen sedan stödet infördes – siffran efter årtalet är andelen invånare i procent som har just en låg ekonomisk standard.
Bengtsfors
2018: 25
2021: 22
Bollnäs
2018: 20
2021: 20
Bräcke
2018: 23
2021: 22
Dals-Ed
2018: 23
2021: 19
Eda
2018: 27
2021: 22
Fagersta
2018: 21
2021: 22
Gullspång
2018: 23
2021: 24
Haparanda
2018: 25
2021: 21
Hultsfred
2018: 24
2021: 24
Hylte
2018: 20
2021: 21
Hällefors
2018: 23
2021: 27
Högsby
2018: 29
2021: 27
Kramfors
2018: 21
2021: 21
Ljusdal
2018: 20
2021: 18
Ljusnarsberg
2018: 24
2021: 25
Markaryd
2018: 22
2021: 22
Mellerud
2018: 24
2021: 23
Munkfors
2018: 23
2021: 22
Norberg
2018: 18
2021: 21
Ragunda
2018: 21
2021: 20
Ronneby
2018: 21
2021: 21
Sollefteå
2018: 20
2021: 20
Söderhamn
2018: 19
2021: 20
Töreboda
2018: 21
2021: 22
Vingåker
2018: 20
2021: 21
Åmål
2018: 23
2021: 22
Ånge
2018: 18
2021: 19
Årjäng
2018: 29
2021: 18
Åsele
2018: 20
2021: 22
Övertorneå
2018: 21
2021: 17
Källa: Statistiklabbet, Boverket