Antalet barn som dör i magen från vecka 41 har minskat kraftigt sedan den nya riktlinjen att sätta igång gravida tidigare infördes. Det visar SVT:s granskning, med siffror från Graviditetsregistret.
Kölista – enda problemet
En av de mest kunniga på området är överläkare och docent Sophia Brismar Wendel. Hon var med och gjorde studien som låg till grund för den nya riktlinjen och sitter i rådet som beslutade om att införa den nationellt 2021. Hon är en av riktlinjens främsta förespråkare, skriver debattartiklar i ämnet och intervjuas ofta i media.
– Nu har vi en jämlik vård i hela landet, säger hon.
Sophia Brismar Wendel ser inga negativa effekter av riktlinjen. Hon lyfter att studier på området visar att det är lika stora risker för kvinnan att vänta vidare, som att sättas igång i början av vecka 41.
– Det enda problemet med riktlinjen är organisatoriskt, att vi tvingas ha en typ av köordning, fortsätter Sophia Brismar Wendel.
”Inte oändligt med resurser”
Kaj Wedenberg har arbetat som förlossningsläkare i 43 år. Han har inte forskat om igångsättningar, men ser konsekvenser på sin förlossningsklinik i Västerås som får honom att reagera kritiskt mot riktlinjen och dess effekter.
Han ser negativa följder både för den födande kvinnan och för vården som helhet.
– Varje gång jag höjer handen och beordrar ett kejsarsnitt är det någon som inte får sin höftoperation.
Kaj Wedenberg har skrivit debattartiklar om riktlinjen och igångsättningar. Han är en av få läkare som är öppet kritiska. Han förstår att han rör upp känslor, men han tycker att riktlinjen kostar mer än vad den ger.
– Foster som dör i moderlivet har legat någonstans mellan 3 och 4 på 1 000 graviditeter sedan början av 80-talet. Trots en mycket stor ökning av ultraljud, igångsättningar, kejsarsnitt och kontroller. Jag tycker att priset för vården och kvinnan är för högt i förhållande till utbytet.
Javascript är avstängt
Så har antalet döda barn minskat efter riktlinjen
De första regionerna gick över till en ny rutin 2019. 2020 följde fler efter och förändringarna började synas i statistiken.
Antal barn som har dött i magen, i vecka 41 eller senare, och totala antalet barn som föddes från vecka 41.
2014: 27 barn dog, av 21 271 (1,3 promille)
2015: 30 barn dog, av 24 850 (1,2 promille)
2016: 39 barn dog, av 25 703 (1,5 promille)
2017: 35 barn dog, av 24 833 (1,4 promille)
2018: 36 barn dog, av 25 124 (1,4 promille)
2019: 36 barn dog, av 24 050 (1,5 promille)
2020: 17 barn dog, av 23 011 (0,7 promille)
2021: 17 barn dog, av 22 373 (0,8 promille)
2022: 14 barn dog, av 19 843 (0,7 promille)
2023: 10 barn dog, av 19 273 (0,5 promille)
Källa: Data från Graviditetsregistret med ett urval från SVT Nyheter Gävleborg.
RIKTLINJEN – IGÅNGSÄTTNING PÅ RUTIN I VECKA 41
- Nu rekommenderar vården att alla sätts igång efter 41 graviditetsveckor. Runt 20 procent av alla gravida når den veckan.
- Tidigare, när en kvinna sattes igång, berodde det oftast på att mamman var sjuk eller att barnet inte växte som det skulle, till exempel. Eller att mamman nådde vecka 42 – vilket ungefär 5 procent av alla gravida gör.
- Förändringen började efter en studie som heter Swepis. Den visade att oväntat många barn dog i magen under graviditetsvecka 41 – och den avbröts hösten 2018.
- 2019 började därefter vissa regioner ändra sina rutiner, så att gravida kvinnors förlossningar skulle sättas igång med vårdens hjälp efter 41 veckor i stället för efter 42 veckor.
- 2020 formulerades ett officiellt råd, från förlossningsläkarnas organisation SFOG, som talade för igångsättning i vecka 41. Rådet byggde även på andra internationella studier. Och fler regioner följde efter.
- 2021 kom en nationell riktlinje som sa att alla förlossningskliniker skulle ändra till vecka 41. Och i slutet av 2022 kom även Region Stockholm – som var sist ut – över till den nya riktlinjen.