Åsa Vester är VA-projektledare på Kungsbacka kommun. Hon understryker vikten av att Hammargårds reningsverk uppgraderas. Foto: Kristian Åkergren/SVT

Hammargårds reningsverk måste byggas om eller flytta

Uppdaterad
Publicerad

Kungsbacka kommun växer så det knakar och om bara några år bor det fler i kommunen än vad Hammargårds reningsverk klarar av att hantera. Det innebär att verket antingen måste byggas om eller flyttas – något som kommer bli en av kommunens dyraste miljöinvesteringar någonsin.

– I dag är cirka 45 000 personer kopplade till verket. Vi har tillstånd för 52 000, vilket innebär att vi snart går i taket. Om vi inte bygger ut reningsverket kan inte kommunen växa framöver, säger Åsa Vester, VA-projektledare på Kungsbacka kommun.

Fyra alternativ

Ett framtida verk ska kunna rena avloppsvattnet för nästan 100 000 invånare. Planeringen för det här har pågått i cirka två år och lokalpolitikerna är överens om att det måste göras. Så sent som i december gav tekniknämnden förvaltningen i uppdrag att genomföra utredning, planering och tillståndsansökan.

Reningsverket tar i dag hand om avloppsvattnet för Kungsbacka stad och delar av Onsala. Det är det största reningsverket i kommunen. Foto: Kristian Åkergren/SVT
I dag kan verket hantera avloppsvattnet för max 52 000 personer (egentligen personekvivalenter). Med dagens befolkningstillväxt passeras den gränsen redan år 2022-2023, enligt kommunen. Foto: Kristian Åkergren/SVT

I nuläget finns fyra alternativ. Två av dem innebär att Hammargård uppgraderas. Det ena innebär att själva utloppstuben förlängs. Det andra innebär att man bygger om verket och installerar en helt ny reningsteknik, en så kallas membranbioreaktor. Det skulle även innebära innebära en bättre rening av avloppsvattnet samt att läkemedelsrening lätt kan kompletteras till reningsprocessen.

Kan kosta över en miljard

De övriga två alternativen handlar om att bygga ett helt nytt reningsverk. Det skulle i så fall hamna antingen i närliggande Ysby eller i Lerkil på andra sidan kommunen. De fyra alternativen kostar mellan 400 miljoner och 1,5 miljarder kronor. Oavsett val blir det här den dyraste miljöninvesteringen i Kungsbacka på minst 50 år.

– Det alternativ det lutar mest åt är att vi är kvar på samma plats och uppgraderar reningstekniken. Det skulle kosta mellan 400 och 500 miljoner kronor, förklarar Åsa Vester.

Karta över vad nya reningsverk skulle kunna byggas. Nackdelarna med en flytt är det höga priset (över en miljard) plus att det har stor inverkan på markägare och miljö när nya ledningar byggs. Foto: SVT
I nuläget ska teknikförvaltningen söka tillstånd för bygget enligt miljöbalken. Foto: SVT/Kristian Åkergren

Det får stöttning av processingenjören Mats Bäckkman, som jobbat på verket sedan slutet på 70-talet. Det var han som var först med att slå larm om att kommunens största reningsverk är på väg att inte räcka till.

– Jag vill bygga ut på befintlig plats. Det blir billigare och det finns redan bra grejer som bassänger här redan, säger han.

Dyrare VA-taxa

Om inte en uppgradering sker riskerar verket att överskrida sina gränsvärden för ämnen som övergöder vattendrag, exempelvis fosfor och kväve. Men nackdelen med att ligga kvar på samma plats, och det är att man fortsätter påverka, den redan förorenade Kungsbackafjorden.

Ett av alternativen innebär att verkets vatten framöver skulle kunna renas från läkemedelsrester. Foto: SVT/Kristian Åkergren
Hammargård står för cirka fem procent av de övergödande ämnena som hamnar i Kungsbackafjorden. Foto: SVT/Kristian Åkergren

– Hur vi än gör kommer reningsverket påverka miljön. Antingen är det Kungsbackafjorden eller någon annanstans, säger Åsa Vester.

Om allt går som planerat påbörjas bygget om fem år. För de 85 procent av Kungsbackaborna som är anslutna till det kommunala vattnet blir det en förhöjd VA-taxa.

– Det kan bli runt fem procents ökning, säger Åsa Vester.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.