Specialpedagogen Bengt-Olof Lindh beskriver det som ett detektivarbete. Han pratar om hur han och de andra i personalen ständigt provar sig fram för att hitta de individuella lösningar som ska vara optimala för varje elev.

– Kommunen har varit generösa och satsat här. Vi har fina lokaler och totalt 30 elevplatser, säger Bengt-Olof Lindh till SVT Nyheter Halland. 

Eleverna på individuella programmet på Sturegymnasiet i Halmstad har alla någon diagnos inom autistspektrat. Inte alla, men flera av dem, har varit hemma från skolan en längre tid. En av dem är Josefine Lindblom som var hemma från skolan i ett halvår.

”Ger arbetsro”

– Alltså det var typ pressen med alla läxor och så. Alla kraven, svarar hon när vi frågar om varför hon stannade hemma så länge.

Men sedan ett år tillbaka har hon på det individuella programmet fått det stöd hon behöver. Det har framför allt betytt mycket för henne att kunna plugga avskilt i ett eget rum.

– Varje elev får sitta själv om man vill det, i lugn och ro och jobba. Det är lugnare och ger arbetsro, säger hon.

Bygger relationer

Förutom lokalerna så satsar personalen mycket på att redan från början bygga relationer med eleverna.

– Vi är tvärsäkra på att det är en bra väg. Det finns ju även forskning som visar att relationsbyggande är en av de största framgångsfaktorerna vi har. Relationen lärare-elev är mycket viktigare än relationen elev-elev. Det har med tryggheten att göra, säger Bengt-Olof Lindh.

Han berättar att de redan nu har kontakt med flera av de elever som de hoppas kommer börja det individuella programmet på Sturegymnasiet till hösten.

– Ibland har vi jobbat med sms-kontakt i ett år innan de dyker upp och då har man ju byggt upp en relation. Det är ett väldigt långsiktigt jobb, säger Bengt-Olof Lindh.

– Sedan är det oerhört viktigt att vi jobbar efter utgångspunkten att alla vill gå till skolan.

Vill ha riktlinjer

Individuella programmets lokaler och sätt att arbeta har lockat nyfikenhet från andra kommuner. I veckan kommer representanter från Gislaved och tidigare har även Falkenberg, Laholm och Hylte varit på besök.

– Det finns inget liknande verkar det som. Vi fick vara med och designa det här själva för fem år sedan, säger Bengt-Olof Lindh.

Precis som forskarna i Halmstad saknar han nationella riktlinjer för hur man ska arbeta med att få tillbaka ”hemmasittarna” i skolan och han tror att många kommuner, precis som de själva gjort, ständigt provar olika anpassningar och lösningar.

– Vi har ju en hel del kunskap men den sitter ju vi på här. Det finns liksom inget samlat grepp kring detta.

Nu stolt elev

Josefine Lindblom räknar med att gå kvar på det individuella programmet på Sturegymnasiet i ytterligare ett år.

När du nu tänker tillbaka på hur det var då när du stannade hemma och att du nu har nått hit, vad känner du då?

– Att jag är stolt över mig själv.