• ”Jag har svårt att skriva för hand och jag förlorar känseln i ena foten”. F.d. maskintekniker, 74 år.  
• ”Jag känner mig bättre i dag, men har fortfarande en arm som inte riktigt hänger med”. F.d. injekterare, 65 år  
• ”Frågan jag har ställt mig många gånger är varför det inte ha följts upp, med tanke på att akrylamid är ett cancerogent ämne”. F.d. injekterare, 60 år  

Det är kommentarer från några av de före detta tunnelarbetare som SVT Nyheter Halland har pratat med 18 år efter Rhoca Gil-skandalen.

Trailer: Se John Martinsson i dokumentären ”Två hål i åsen” på SVT 2, tisdag 7 december 19.00.

Av den franska tillverkaren Rhone-Poulenc fick de veta att tätningsmedlet Rhoca Gil inte var farligare än att strö salt på maten eller att ta en whiskey. De hade på sig vanliga regnkläder, arbetshandskar och skyddsglasögon.

I dag vet alla att det inte var så ofarligt.

”Sticker i fingrarna”

John Martinsson var en av 22 tunnelarbetare som hösten 1997 konstaterades ha fått nervskador av tätningsmedlet.

I dag bor och arbetar han långt från tunnlar och tätningsmedel i den bohusländska skärgården. Där sköter han bland annat Hermanö naturreservat. Men åren 1996-1997 jobbade han som injekterare i Hallandsåstunneln.

Även om besvären har minskat, känner han fortfarande av symptomen.

– Händerna domnar och det sticker i fingrarna, så att man tappar känseln efter att ha jobbat en lång dag. Det är likadant i fötterna, säger han.

Och det är han alltså inte ensam om.

Hälften har fortfarande besvär

210 tunnelarbetare undersöktes av Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund hösten 1997. Tre av fyra hade förhöjda halter akrylamid.

22 fick nervskador som satte sig på balans och känsel.

SVT Nyheter Halland har nu sökt samtliga 22 och fått tag på alla utom tre.

Fler än hälften, 10 personer, upplever att de i dag har kvar symptom som stickningar och domningar i händer och fötter.

Görs inga uppföljningar

Ett och ett halvt år efter händelserna friskförklarades alla utom två i den sista medicinska kontrollen. Sedan har det inte gjorts några fler uppföljningar.

Margareta Törnqvist, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, ingick i gruppen som undersökte tunnelarbetarna. Behovet av fler uppföljningar diskuterades redan då, men det bedömdes inte behövas.

– Riskerna för cancer var, som vi uppskattade då, tack och lov inte särskilt höga. Det kan räknas i procent och promille. Men man ska tillägga att det var under kort tid som exponeringen pågick. Hade den fortsatt hade det blivit helt oacceptabelt, säger Margareta Törnqvist.

Akrylamid går ur kroppen inom tre månader.

Förvisso var det höga doser som tunnelarbetarna fick i sig, men det var under så kort tid att det inte är farligare än den akrylamid vi kan få i oss under en livstid genom livsmedel som kaffe och chips, menar Margareta Törnqvist.

Läs också: Så ledde tunnelskandalen till matlarm

Om de nuvarande besvären för tunnelarbetarna hänger ihop med nervskadorna kan hon inte avgöra.   

– Normalt går ju sådana här milda neurotoxiska symptom tillbaka, men visst kan det vara så att det kan vara kvarstående. Det kan jag inte svara på, det tror jag ingen kan svara på, säger Margareta Törnqvist.