På Södra Utmarkens skola i Ängelholm går Tuva och Tilda. Storasystern Tuva är elva år och har flyttat upp till årskurs sex samtidigt som hon läser nians, ja till och med gymnasiematte.
Lillasystern Tilda är nio och läser två årskurser högre matte. Båda är så kallade särskilt begåvade elever.
– Jag fick höra i förskoleklass att jag skulle bromsa in, för vad annars skulle jag göra i nian, säger Tuva Berglund.
I klippet ovan hör du Tuva och Tilda berätta om hur deras skoltid var innan de fick extra anpassning och hur de har det idag.
De vill nu att fler kommuner i landet ska ta frågan om särskilt begåvade elever mer på allvar.
– Jag önskar att man gjorde mer för att alla elever som behöver mer anpassning, säger Tuva.
Särskilt begåvade elever
Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.
Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.
Källa: Skolverket