Räddningstjänst, omsorg och undervisning. Centrala samhällsfunktioner som allt fler kommuner nu försöker att säkerställa, även om landet skulle stå inför högsta beredskap.
Plikt- och prövningsverket har sett en 25 procentig ökning av kommuner som väljer att ha hela eller delar av sin personal krigsplacerad. I början av 2024 hade nämligen 131 av 290 kommuner strategier på plats.
Men i Ängelholm är detta inte verklighet än.
Säkerhetschefen: ”Tar tid”
– Det har varit en process som vi velat titta på länge. Men vi ville ha ett politiskt beslut och ha alla delar på plats. Sådant tar tid, säger Jan Klauser som är säkerhetschef i Ängelholm.
I nuläget vill han inte gå in på exakt vilka funktioner eller hur många anställda som kommer att omfattas. Han hoppas att planen är färdig för implementering under 2024 eller 2025.
Även Perstorps kommun arbetar med att ta fram en strategi för krigsplacering av personal. Säkerhetschefen Susanne Burströms förhoppning är att kunna fatta ett formellt beslut under sommaren.
Säkrat de mest akuta funktionerna
De flesta kommuner i närområdet har redan strategier för krigsplacering. Varför ser ni över detta först nu?
– Vi började se över de absolut viktigaste funktionerna redan 2017. Vi har inte så många anställda i kommunen och har redan pratat med de som arbetar med de mest akuta funktionerna så att de är tillgängliga, säger hon.
Både Susanne Burström och Jan Klauser poängterar att kommunalt anställda omfattas av tjänsteplikt och därmed ska ta sig till arbetet oavsett om de är krigsplacerade eller inte. Däremot menar de att krigsplacering ytterligare skulle stärka kommunens beredskap.
