I Sverige har vi fokus på att vårda unga som begår brott. Målet är, enligt Socialstyrelsen, att hålla dem så långt borta som det går från fängelsestraff. Reglerna kring unga brottslingar bygger på tanken att barn och ungdomar inte har de kunskaper om vad som är rätt och fel som vuxna förutsätts ha.
Det är socialnämnden i en kommun som bär ansvaret för en ung brottsling.
Enligt Liselotte Persson Örhn, utredare på Socialstyrelsen, så har rättsväsendet och socialnämnden olika lagstiftningar att utgå ifrån.
Olika ansvar för rättsväsende och socialtjänst
– Nämnden och tjänstemännen i socialtjänsten jobbar utifrån socialtjänstlagen. Det innebär att så långt som möjligt arbeta utifrån frivilliga insatser. Rättsväsendet ska ta ställning till om ett brott har begåtts eller inte, säger hon.
I Sverige får man bara döma en person under 18 år till fängelse om den unga har begått ett så pass allvarligt brott att ungdomspåföljderna i socialtjänstlagen inte räcker till.
En liten ordlista för att förstå det hela bättre:
LUL – Lagen om unga lagöverträdare: Den bestämmer hur man ska hantera en ung person som har begått brott. Unga lagöverträdare är personer som inte har fyllt 21 år.
I lagen finns särskilda bestämmelser om hur polisen, åklagare och domstol ska hantera en ung misstänkt brottsling. Bland annat måste en utredning mot en ung person bedrivas med särskild snabbhet. Senast sex veckor efter att en ung person blivit delgiven misstanke om brott så måste åtalsfrågan ha avgjorts.
Lagen bestämmer även att socialnämnden ska informeras så fort en ungdom misstänks för ett brott som kan leda till fängelse.
Yttrande: Enligt LUL så måste socialtjänsten lämna ett yttrande till den åklagare som leder förundersökningen mot en ung person. Ett yttrande är en text där socialtjänsten kan berätta om eventuella tidigare insatser mot den unga personen. Det ska även framgå vilken påföljd som är mest lämplig för den unga.
Ibland kan socialtjänsten skriva i ett yttrande att den unga inte är lämplig för ungdomsvård eftersom den tidigare inte har fullföljt en sådan påföljd eller är i behov av vård.
Ungdomskontrakt: Ett kontrakt om vård enligt socialtjänstlagen. Den som döms till ungdomsvård måste samtycka till ett ungdomskontrakt för att det ska gälla. I kontraktet kan det exempelvis stå att den unga personen ska genomföra ett visst vårdprogram. Ett sådant vårdprogram kan innefatta samtal om kriminalitet, alkohol och droger eller att den unga ska lämna regelbundna drogtester. Om den unga inte följer kontraktet så måste socialtjänsten meddela åklagaren.
Påverkansprogram: Utdöms av domstolen i ett ungdomskontrakt eller bestäms av socialtjänsten när en ungdom bland annat ligger i riskzonen för brottsligt beteende eller narkotikamissbruk. Syftet är att den unga ska komma på bättre tankar kring sitt kriminella beteende.
Ungdomstjänst: Ett straff för unga mellan 15 och 21 år som består av oavlönat arbete i kommunens regi. Kombineras ofta med ett ungdomskontrakt där vård eller samtal ingår.
Att häkta eller fängsla en person under 18 år: Är väldigt ovanligt och får bara genomföras om det finns synnerliga skäl till det, att brottet är anses vara så pass grovt att ungdomspåföljderna inte räcker eller är tillräckliga. Om en person under 18 år ska häktas så ska åklagaren kunna redovisa för de synnerliga skälen under häktningsförhandlingen. Detsamma gäller fängelsestraff. Då måste det finnas synnerliga skäl för detta och det ska bedömas att sluten ungdomsvård inte är tillräckligt.
LVU – Lagen om vård av unga: Den lag som bestämmer hur ett omhändertagande av en ung person ska genomföras. I första hand ska ett omhändertagande ske i samförstånd med den unga och dennes vårdnadshavare. Men det finns situationer när den unga inte behöver samtycka eftersom det kan antas att den unga är i stort behov av vård eller att komma bort från sin miljö.
Ett omhändertagande kan ske när den unga far illa hemma, eller utvecklar ett normbrytande beteende. Ett sådant beteende kan innefatta brottslig verksamhet, drogmissbruk eller liknande.
SiS – Statens institutionsstyrelse: En myndighet som ansvarar för tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem. Det är den enda inrättningen i Sverige som får lov att låsa om en ungdom. Det krävs ett beslut enligt LVU om ett barn ska kunna placeras på SiS. Ungdomar som begår allvarliga brott kan bli dömda av domstolen till sluten ungdomsvård i stället för fängelse, då placeras de på ett SiS-hem. De får då ett tidsbestämt straff, max fyra år.
Sluten ungdomsvård: Det mest ingripande ungdomsstraffet och genomförs på ett av SiS särskilda ungdomshem. Den dömde får då inte gå utanför avdelningen på hemmet utan personal. Personalen har också rätt att använda tvångsåtgärder mot den unga och kan bland annat besluta att han eller hon inte får använda telefon eller ta emot besök eller ska vårdas i enskildhet, utan kontakt med andra i upp till 24 timmar.
Fakta kommer från Socialstyrelsens faktaunderlag kring unga kriminella, Åklagarmyndigheten samt bakgrundssamtal med personer inom Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet.