Vad minns du från Tjernobylkatastrofen? Lämna ditt minne här.
– Vilken cirkus det var, säger Olof T Johansson.
Han syftar på sarvslakten hösten 1986. Den första renslakten efter Tjernobylolyckan fyra månader tidigare. Tåssåsens sameby, där Olof T Johansson är medlem, var en av de som var först ut med renslakten den hösten. Därför var det extra stor uppmärksamhet kring slakten.
– Det var media från hela världen, berättar Olof T Johansson. Folk ifrån Länsstyrelsen och andra myndigheter. Sen var folk här och tog prover på renarna.
Renar kasserades
Vi befinner oss vid Tåssåsens renslakteri i Glen i Jämtland. Det var här sarvslakten hölls den hösten. Den gick till som vanligt, men det var ingen vanlig slakt. Alla visste att köttet var kontaminerat av cesium 137 efter nedfallet på våren.
– Det var så absurt, berättar Olof. Vi slaktade som vanligt, men vi visste att alla fina renarna skulle kasseras. De grävdes ner i en deponi längre bort.
Olof T Johansson har sparat gamla tidningar och skrifter från tiden efter Tjernobyl. Det är svarta rubriker om slaktstopp och artiklar om renskötselns framtid.
– Jag får gåshud av att titta på det här, säger Olof. Jag får olustkänslor.
Saminourra slog larm
Omedelbart efter reaktorhaveriet i Tjernobyl var det svårt att överblicka konsekvenserna för rennäringen.På den tiden, för 30 år sedan var Olof engagerad i Saminourra, samernas ungdomsorganisation och det var de som slog larm:
– Vi hade möte i början på juni 1986, berättar han. Då hade vi fått tag i så mycket information att vi hade börjat bli oroliga. Vi skickade en skrivelse till regeringen om att vi måste hållas skadeslösa efter det här. Men det var innan någon annan hade reagerat.
Rennäringen drabbades hårt av det radioaktiva nedfallet, eftersom renarna ätit lav som blivit radioaktiv. Det året 1986, kasserades nästan alla renar som slaktades i landet. Cesiumhalten i köttet översteg vida det gränsvärde på 300 bequerel/kg kött som var satt. Hur rennäringen skulle klara framtiden var osäker.
– Det var ju fruktansvärt obehagligt, säger Olof T Johansson. Här var det något som hotade vår näring, något som vi inte kunde se, inte lukta, inte känna. Men som fanns där.
Global värld
Det visade sig så småningom att Jämtlands län klarat sig ganska bra ifrån det radioaktiva regnet som föll över landet efter haveriet. Tåssåsens sameby kunde ganska snart återgå till normal renskötsel. Året efter höjdes också gränsvärdet för cesium i livsmedel till 1500 bequerel/kg. Men minnet finns:
– Varje år den här tiden i april när det närmar sig Tjernobyldatumet så tänker man ju på det, säger Olof T Johansson. Man tänker på den nederbörd som kom några dar efter olyckan och på hur global världen är. Tjernobyl låg långt bort, men inte så långt bort så att vi inte drabbades av effekterna utav haveriet.