I klippet ovan följer SVT med till det nybildade naturreservatet på Grötingsberget.
Länsstyrelsen gick ut med ett erbjudande till drabbade markägare på flera håll i länet efter sommaren 2018 om att bilda naturreservat. Och i juni i år blev det klart att ett 112 hektar stort område på Grötingsberget blivit naturreservat.
Ytterligare tre områden på gång
Ytterligare tre områden där det brann sommaren 2018 är på gång att bli naturreservat. Det är i Pålgård i Ragunda kommun, Sälsjöhällan utanför Lillhärdal i Härjedalen samt Storbrättan i Härjedalen.
– Skogsbränder är inte lika vanligt nu som det var historiskt, men vissa arter är helt beroende av det brinner regelbundet. Här på Grötingsberget är det identifierat två nyckelbiotoper redan innan branden, så det är ett intressant område, säger Hanna Triumf, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Jämtland.
Höga naturvärden efter skogsbrand
Trots att bränderna 2018 var väldigt omfattande så brinner det inte lika ofta, och inte på lika stora arealer som det gjort genom historien. Drygt 80 svenska skogsarter är dock helt beroende av att det brinner då och då. Och ytterligare ett hundratal arter gynnas av en skogsbrand.
På Grötingsberget hittar vi nästan direkt svampen Brandskiktdyna, som är helt beroende av brand för att föröka sig. Svampen lever i dold i lövträd, men fruktkropparna bildas bara efter trädet blivit utsatt för brand. Svampen utgör också föda för flera specialiserade insektsarter.
Brandskadad skog kan vara svår att sälja och oftast då till ett lägre pris. Men tall, till exempel, är som art väl anpassad för att klara en brand. Med sina höga trädkronor klarar sig barren lättare undan eld.
Om branden inte dödar tallen så sätts det igång en process där kåda och olika hartser utsöndras. Det gör tallen mer motståndskraftig mot olika typer av svamp och insektsangrepp i framtiden.
En tall som blivit utsatt för brand, en eller flera gånger, blir oftast faktiskt äldre än en som inte blivit det.