– Det är mycket som följer med föreningarna, säger Maria Lyrén som är skolsköterska. Det blir konflikter i klasserna och de skapar mycket oro.
– Föreningarna hör inte hemma i skolan 2017, säger Annika Paulsson Björmo som är kurator.
Elever far illa
Elevhälsan har mött många elever genom åren som på något sätt farit illa av den kultur som gymnasieföreningarna står för. Tack vare tystnadsplikten är eleverna väldigt öppna. Det är elever som är med i en förening och inte känner sig bekväma efter förnedrande inval eller efter en fest och elever som mår dåligt efter att ha blivit bortvalda.
– Det är väldigt många fester och mycket som händer just på festerna , säger Maria Lyrén Det är mycket alkohol, väldigt mycket alkohol. Och det förekommer även att elever testar droger.
LÄS MER: Invalsritualer med spyor och nakenhet
Inom elevhälsan poängterar man att många ungdomar har fester med alkohol. Men att gymnasieföreningarnas fester är regelbundna och organiserade. De nya medlemmarna som är 16 år festar med elever som är 18-19 år i till exempel hyrda bygdegårdar.
– Det finns ett grupptryck, säger Maria Lyrén . Och elever kan må dåligt av att de har gjort något de egentligen inte var mogna för eller sett något som de vet är fel men inte vågar berätta om. Jag har mött det som är sexuella övergrepp.
– Genom att bilder och filmer läggs ut på sociala medier från festerna så vet i stort sätt alla på skolan vad som hänt, säger Maria Lyrén. Det är också ett problem.
Föreningarna tar fokus från skolan
Annika Paulsson Björmo uppmanar elever som får en fråga om att gå med att tacka nej.
– Jag tänker på all alkohol och all den tid föreningarna tar. Det tar fokus från skolan.
Elevhälsan och flera lärare har i flera år berättat för skolledningen om hur gymnasieföreningarna påverkar eleverna – klimatet på skolan och även själva skolarbetet.
LÄS MER: Skolchefen ”Det är vårdnadshavarnas ansvar”
– Vi har tagit upp det varje höst när vi vet att invalen är och åter igen ställt frågan om det är förenligt med skolans värdegrund att de finns, säger Gunilla Löthagen Sjöstrand som är samhällskunskapslärare och representant för Lärarnas riksförbund.
Lärarnas riksförbund har tillsammans med de övriga facken som är representerade på skolan försökt få skolledningen att ta sin hand från föreningarna och agera för att få bort den exkluderande kulturen.
Kränkningar och sexuella trakasserier
Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal, Vårdförbundet, Unionen och Vision har under flera år tagit upp gymnasieföreningarna i olika forum. De vill att skolledningen tar till sig den information som presenterats.
– Vi får samma svar, säger Gunilla Löthagen Sjöstrand . Rektorerna ska gå ut och prata med gymnasieföreningarna och på något sätt bygga upp en dialog eller förtroende för de här verksamheterna som förekommer.
– Men man följer inte upp vad som händer. Det kommer åter berättelser om förnedring, kränkningar och sexuella traksserier.
TV: Se inslaget om elevhälsans och lärarnas kritik mot Wargentinsskolans hantering
Maria Lyrén har tagit upp kulturen kring gymnasieföreningarna med föräldrar. Hon upplever att det är svårt att nå fram. Hon har fått svaret: ” det är bättre att de är på föreningsfester än är ute på stan”.
Föräldrar är stolta
– Föräldrar är kanske stolta över att deras barn är med i en gymnasieförening, det är inte ovanligt att de varit med själva eller att syskon varit med. Men jag är övertygad om att de inte skulle tillåta sina barn att vara med om de visste vad som kan hända. Föräldrarna har ett ansvar i detta. De är bara 16 år när de väljs in.
Skolledningen vet vad som händer
Gunilla Löthagen Sjöstrand poängterar att skolledningen länge vetat om vad som sker, och att det inte bara sker utanför skolans väggar. Lärarnas riksförbund vill att skolledningen agerar för att få bort föreningarna.
– Det hade varit en annan sak om föreningarna varit öppna för alla elever och att de inte utsattes för, invalen och en del aktiviteter, säger Gunilla Löthagen Sjöstrand.