Av Wargentinsskolans 2.800 elever är bara tio procent med i någon av de tio gymnasieföreningarna. Trots det har gymnasieföreningarna länge haft en särställning på skolan. De senaste tio åren har de till och med skrivit särskilda avtal med skolan.
– Avtalen kom till då det var mycket problem med föreningarna, säger Mikael Cederberg, förbundschef och fortsätter:
– I början av 2000-talet barkade det iväg lite grann med pennalism, våldsamheter, sjukhusbesök, fylleri och så vidare. Och på den tiden hade vi egentligen ingenting med föreningarna att göra.
Särskilda avtal
Sedan dess har föreningarnas ordföranden och ledningen årligen skrivit ett avtal där föreningarna förbundit sig att följa skolans värdegrund vad gäller inval och intervjuer. I motprestation har de fått ha sina möten i skolans lokaler.
– Men det kommer vi ändra på nu, säger Mikael Cederberg.
LÄS MER: Invalsritualer med spyor och ögonbindlar på Wargentinsskolan
Från och med det här läsåret kommer inga nya avtal att skrivas, berättar han. Orsaken är flera. Dels har det tillkommit flera andra föreningar på skolan, då kan inte gymnasieföreningarna ha ett särskilt avtal.
– Det andra är att vi fått, och får, mycket kritik genom åren från föräldrar och personal över att vi har ett samröre med de här föreningarna.
Så varför rivs avtalet upp först nu om kritiken funnits så länge?
– Det har varit bättre att ha en kontinuerlig dialog med dem än att saker och ting sker utan vår vetskap. Det har varit vår hållning, men nu gör vi en omprövning kring detta.
LÄS MER: Elevhälsan: ”Föreningarna hör inte hemma i skolan”
Kritiken har genom åren handlat om tre saker: Kränkande inval, exkludering av stora grupper av elever och att föreningarna får ha möten på skolan.
Nu ska inte längre särskilda avtal skrivas. Men frågan är vad det betyder, egentligen?
När det gäller invalen pekar Mikael Cederberg på att det sker utanför skoltid. Det är därmed inte skolans ansvar utan föräldrarnas.
– Vi är ingen polisiär verksamhet, säger han.
Men det är ju era elever som kränker andra?
– Det här är en fritidsverksamhet, det är något som sker utanför skoltid. Och någonstans måste man dra en gräns för vad skolan ska ta ansvar för.
LÄS MER: Hon valdes bort av gymnasieföreningen
Vad gäller exkluderingen, att många elever väljs bort, så pekar han på att det är upp till föreningarna själva att bestämma hur de väljer medlemmar.
– Vi kan inte göra det till vårt uppdrag att se till att de här föreningarna drivs på det sätt som vi vill att de ska göra. Utan det är upp till eleverna som är med och deras föräldrar.
Och så var det mötesstrukturen. De tidigare avtalen har inneburit att föreningarna varje tisdag tagit över fiket Lyan och andra delar av centrala skolan.
Ska de få fortsätta vara i skolans lokaler?
– Nej, formellt sett inte utifrån avtalet. Men sedan har vi ju numera kvällsöppet på skolan och vi kan ju inte hindra elever från att komma in på skolan.
Så vad blir då skillnaden för den enskilde eleven?
– Ingen aning. Det här är föreningar som vi på inget sätt styr över. Skillnaden blir väl att skolan formellt sett inte har samma koppling till de här föreningarna som tidigare. Och det blir lite mer tydligt att föreningarnas verksamhet är föreningarnas ansvar.
Så då kan de få fortsätta med sina urval?
– Som sagt, föreningarna ingår inte i skolverksamheten. De står på egna ben.
Men om du har elever som far illa, som inte får vara med?
– Det är inget vi kan påverka. Vi har fri föreningsetablering i Sverige.
MISSA INTE: Så får du lokala nyheter i SVT:s app
Många i Östersund har genom åren varit med i en gymnasieförening. Dagens medlemmar berättar att äldre syskon och föräldrar också varit med i en förening.
Har du själv varit med i en förening?
– Det vill jag inte kommentera, säger förbundschefen.