Familjen möter oss i sin lilla lägenhet. Här placerades de efter att trakasserierna eskalerat.

–De ville slå mig mera, men några andra grep in och stoppade dem, säger en av döttrarna, vi kan kalla henne Fadia.

Hon pekar mot halsen. Där fick hon ett blåmärke efter att en av personerna hade tagit strypgrepp på henne.

I sitt forna hemland hade kvinnorna i familjen slöja. Att de egentligen var kristna var en väl bevarad hemlighet. Så kom de till Sverige och blev placerade på ett asylboende. Och här trodde de att de var fria att själva bestämma. Slöjorna åkte av och de började öppet berätta om sin trostillhörighet. Men omgående började trakasserierna av några andra som också bodde på boendet.

– De sade dumma saker till mig. De sade att de skulle döda mig. De sade att jag var kristen och att jag skulle vara muslim, säger den andra tjejen som vi kallar Samira.

Pågick i flera veckor

Trakasserierna fortsatte i flera veckor. Döttrarna i familjen blev de främsta måltavlorna. Familjen försökte berätta för Migrationsverkets personal men fick ingen direkt hjälp.

– De sade att de skulle försöka flytta oss men de har så mycket att göra, säger en av flickorna.

Misshandeln blev till slut den utlösande faktorn. Efter misshandeln kopplades både polis och andra myndigheter in och familjen placerades i skyddat boende, i en liten lägenhet. Och här börjar nu äntligen rädslan och oron att släppa.

– Nu känns det bra. Nu kan jag göra vad jag vill och jag är inte tvingad att göra något jag inte vill.

Hundratals anmälningar

Brott med religiösa förtecken är inget unikt. Varje år gör Brottsförebyggande rådet, Brå, en rapport över de hatbrott som anmäls i Sverige.

– Rapporten bygger på de anmälningar vi lyckats identifiera och koda. Samtidigt finns det säkert ett stort mörkertal, säger Sara Westerberg som är utredare på Brå.

Den senaste rapporten som finns bygger på 2014 års anmälningar. Där identifierades drygt 490 anmälningar med ett islamofobiskt motiv. Det är en ökning med 50 procent jämfört med 2013. Den vanligaste brottstyperna var olaga hot och ofredande (40 procent) och hets mot folkgrupp (31 procent).

Samma år identifierades drygt 330 anmälningar som hade ett kristofobiskt motiv. Här handlar den största andelen av anmälningar om skadegörelse och klotter.

– 49 procent av anmälningarna rör skadegörelse och klotter på religiösa byggnader, säger Sara Westerberg.

Olaga hot och ofredande stod för 35 procent.

Kan bero på flera saker

Även anmälningarna kring kristofobiska hatbrott har ökat. Jämfört med 2013 syns en 75-procentig ökning.

– Det är svårt att veta vad ökningen beror på. Det kan bero på en ökad utsatthet, men det kan också bero på en ökad anmälningsbenägenhet, eller att polisen har blivit bättre på att uppmärksamma hatbrottsmotivet i fritexten i anmälan eller annan information som gör det möjligt för oss att identifiera ett potentiellt hatbrott. Det kan också bero på en kombination av alla dessa faktorer, säger Sara Westerberg och pekar samtidigt på att detta gäller samtliga hatbrott.