Till syvende och sist handlar det om att välja: strandnära boende eller fortsatt tillgång till rent dricksvatten. Det menar en expert på området, Anders Jonsson, forskare och lärare vid avdelningen för Ekoteknik och hållbart byggande vid Mittuniversitetet, som i många år studerat vattenmiljöer i flera av de stora norrlandsälvarna.
Lockar med strandnära tomter
Antalet dispenser från strandskyddet har ökat i länet de senaste åren. Orsaken är främst att många kommuner erbjuder strandnära tomter för att locka företag och andra inflyttare. Strömsunds kommun, som står för den högsta andelen strandskyddsdispenser har exempelvis erbjudit företaget Attacus att bygga på mark alldeles vid vattnet i Ede i Hammerdal.
Kritik mot urholkat miljöskydd
En utveckling som det nu riktas kritik emot, inte minst från forskarhåll.
– Vi ser med oro på det, vi tycker att strandskyddet tjänar syftet i Strandskyddslagen väl, alltså att säkra en hållbar vattenförvaltning. Strandskyddet ger ett gott skydd till vattenmiljön, alltså inte bara den biologiska mångfalden utan också vattenkvaliteten och möjligheterna att tex bereda ett tjänligt dricksvatten.
Sveriges vatten – en världsunik resurs
SVT: Men vi har ju så mycket vatten här i landet, spelar det någon roll då att det ges några dispenser från strandskyddet?
– Ja absolut, vi har mycket vatten. Det här är en världsunik tillgång vi har här uppe, att vi har så rent vatten, att vi faktiskt kan dricka vattnet i många av våra vattendrag. Men vi ska komma ihåg att våra stora norrlandsälvar: Indalsälven, Ångermanälven och de andra norrut som är kristallklara och som normalt borde ha en väldigt låg bakteriehalt – det är inte så idag (längre). Vi har data från Indalsälven som visar att vi har stora problem med tarmbakterier i hela älven och det kommer från människan. Och det här är något som vi kan se har en tydlig koppling tilll det.
Svårare att få tag i rent vatten i framtiden
Det finns med andra ord ett tydligt samband mellan strandnära boende och höga halter av exempelvis tarmbakterier: när människor bor nära vattnet är risken stor för att vattendraget i fråga förorenas, vilket sin tur leder till att det inte längre att går att ta ut dricksvatten från dessa vattendrag.
– Det här är något som kommunerna måste ta på ett helt annat allvar. De prognoser som kommer från klimatpanelsen (FN:s internationella klimatpanelen IPCC, reds anm.) gör för framtiden visar på att det kommer att bli allt svårare i ett förändrat klimat att bereda ett bra och hälsosamt dricksvatten, säger Anders Jonsson.
Bo strandnära – eller rent dricksvatten
SVT: Men vad ska kommunerna göra, de behöver ju någonting att locka till exempel företag med till glesbygd?
– Jag tror att de kompetenta människor man vill locka hit de förstår det här om man förklarar det för dem. Men man ska inte ta för givet att alla kan se sambanden mellan vår vilja att bo vid vattnet och vilka effekter det faktiskt får på vattenmiljöerna. Men om man på ett pedagogiskt sätt förklarar det för dem så tror jag inte att det är några som helst svårigheter för dem att faktiskt vilja bidra till en hållbar utveckling genom att inte bo precis vid vattnet, utan kanske en bit därifrån. Så att man kan njuta av utsikten över ett vatten man fortfarande kan dricka.
Hur strandnära boende ökar risken för förorenade vattendrag
Forskaren Anders Jonsson förklarar orsakerna så här: ”Kontamineringen kan t. ex. gå till så att det är en dåligt fungerande enskild anläggning som gör att avloppet från toaletten går mer eller mindre orenat ut i vattendraget. Kommunerna har identifierat flera sådana anläggningar som inte fungerar som det är tänkt. Här kommer nu krav på åtgärder som på sikt gör att just det problemet kan bli mindre allvarligt i framtiden men det verkliga problemet med en kraftig ökning av strandskyddsdispenser för bosättning nära vattnet i glesbygd är den risk för framtida kontaminering det medför. Problemet med strandnära etableringar kan sammanfattas med att det inte finns några marginaler om man bor precis vid vattnet om, eller kanske rättare, när det som inte får hända ändå händer. Vid översvämning, tekniska fel, handhavandefel, eller andra oförutsedda händelser, riskerar orenat avloppsvatten att läcka ut i vattendraget. Ur vattenskyddssynpunkt är det en mycket stor skillnad om t. ex en läcka sker 100 m eller mer från vattnet eller precis nere vid vattnet. Beroende på topografi och jordtyp kan utfallet bli litet olika men i det förra fallet så finns ändå en betydande buffert. Vi vet att enligt SMHI:s och IPCC:s prognoser att vi med ett förändrat klimat kommer att få problem att bereda ett säkert och hälsosamt dricksvatten ur våra ytvattenförekomster och att risken för allvarliga översvämningar ökar de närmaste 100 åren alldeles oavsett klimatåtgärder. Det här är saker som kommunerna behöver ta med i sitt klimatstrategiska arbete.”