Katrin Sörensson (tv) och hennes syster Eva tror på framtiden i Överammer. Foto: Björn B Schäfer, SVT

Landsbygdens död är betydligt överdriven

Uppdaterad
Publicerad

Fler bybor nu än innan skolan och mataffären lades ned.

Några gånger i veckan så eldas det i ugnen i bakstugan i Överammer, i Ragunda kommun. Det är systarna Katrin och Eva Sörensson som numera driver verksamheten som ett företag.

– Vi provar under det här året att livnära oss på bland annat det här. Vi ville ha jobb här hemma på byn och vi har många idéer som vi vill utveckla, säger Katrin Sörensson.

”Döda zoner” i Jämtland

God service förr

Det gäller att vara mångsidig när de flesta jobben sedan länge har lämnat byn. När systrarna var yngre på 50- och 60-talet så fanns det gott om arbete och serviceställen i Överammer.

– Två mataffärer. Det fanns också post, skola och flera jordbruk, säger Katrin när hon drömmande ser ut genom fönstret på bakstugan i Överammer.

Skolan lades ned

En efter en försvann serviceinrättningarna, och när den lilla byskolan till slut lades ner 2005 trodde många att byn skulle tyna bort.

– En del barnfamiljer hotade att flytta om skolan lades ned. Men de blev som tur var kvar ändå, berättar Eva Sörensson.

Och när affären också försvann, var det spiken i kistan för Överammer då?

– Ja, man trodde ju kanske det, men det har funkat det också. Vi är ju formbara som tur är, vi landsbygdsfolket.

Döda zoner

I den kartläggning som SVT har gjort så kvalar ändå Överammer in på ett område som kan sägas vara en död zon – där all service i form av tex skola och affär i byn är borta och det är mer än 10 minuter i bil till närmaste större ort, där service finns. Drygt 10 procent av den bebodda ytan i länet har liknande förutsättningar som Överammer.

Men Eva Sörensson vägrar att kalla Överammer för en död zon.

– Nej, det är det inte. Det finns många barnfamiljer och ungdomar. Till exempel mina barn har flyttat tillbaka för något år sedan, och skaffat egna barn. Så det är ingen död zon.

Byn blivit större

Så trots att Överammer saknar både skola och affär så har inte byn tappat i befolkning de senaste 10 åren. Det har legat ganska konstant på ca 100 personer fördelat på ett 50-tal fastigheter.

– Byn har nog hellre blivit större, säger Staffan Seldahl som jag möter på byvägen. Men vad det beror på vet jag inte, fortsätter han.

Man kanske helt enkelt trivs för bra i Överammer?

– Tja, jag finner i alla fall inget annat alternativ som skulle vara bättre. 

SÅ GJORDES KARTLÄGGNINGEN

Livsmedelsbutikerna är det mest finmaskiga nätet av lokal service, därför har vi utgått från de butiker som finns i dag när vi gjort kartläggningen. Med hjälp av länsstyrelsernas listor över mindre livsmedelsbutiker har vi prickat in dessa på en karta.

Mer än tio minuters resväg till service

Det närområdet som butiken servar har vi satt till en mil. Statliga myndigheten Tillväxtanalys använder mer än tio minuters resväg till butik i sina kartläggningar av tillgången till service, vilket är en liknande avgränsning.

Bara bebodda områden

Utifrån den kartbild vi fick fram tittade vi närmare på de områden som saknar butiker. Stora områden kunde sorteras bort eftersom det aldrig funnits vare sig butiker eller annan service där. Det handlar om stora delar av fjällvärlden, myrområden och nationalparker.

Lokal kunskap

Efter det har en andra genomgång gjorts, där vi med stöd av kunskap som finns inom SVT:s redaktioner, och i vissa fall efter kontakter med lokalbefolkning, kunnat identifiera de områden där det tidigare funnits grundläggande service, men där denna lagts ned under de gångna årtiondena.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

”Döda zoner” i Jämtland

Mer i ämnet