Genom att dölja uppgifterna bryter Skogsstyrelsen mot EU-rätten, eftersom myndigheten med bristande information inte längre kan granska skogsbruket i den omfattning som den har i uppdrag. Skogsbruket ska vara hållbart, enligt nationella och internationella åtaganden.

Det menar miljörättsprofessor Jan Darpö vid Uppsala universitet, som under lång tid hur forskat om hur tillsynen av skogsbruket bedrivs.

Skogsbruk ska vara hållbart, enligt nationella och internationella åtaganden.

– Det är väldigt svårt att hävda att skogsbruket är hållbart om man inte vet vilka naturvärden som finns i skogen och hur avverkningarna påverkar dem, säger miljörättsprofessor Jan Darpö, som anser att en redan försämrad kontroll av skogsbruket nu blivit ännu sämre.

”Måste tolkas som att man vill avverka”

När det gäller skogsbolagens agerande kan det inte att tolkas på annat sätt än att de vill att informationen om nyckelbiotoper döljs för att de ska kunna utföra avverkningar utan närmare granskning, menar Jan Darpö.

– Det kan inte tolkas på annat sätt än att man faktiskt vill avverka, säger han.

Hör mer om det i klippet nedan.

Skogsbolagen svarar på kritiken att all information finns tillgänglig – och mer uppdaterad – i deras egna databaser.

Det är efter begäran från fyra skogsbolag som information som över 9 000 särskilt skyddsvärda områden, nyckelbiotoper, döljs i Skogsstyrelsen karttjänster. Det gäller nyckelbiotoper på skogsmark i flera län: Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala.

De dolda uppgifterna kom tidigare upp i exempelvis Skogsstyrelsen automatgranskning av avverkningsanmälningar, som flaggor, så att en handläggare kunde titta närmare på konsekvensen av avverkningen och stoppa den om den rörde skyddsvärd skog. Men utan uppgifter kommer ingen flaggning att ske. Det kan få till följd att skyddsvärd skog avverkas.