Domstolen prövade fallet efter att tillståndet för Svensk Fjällröding överklagats med krav på att det skulle rivas upp. Det var den statliga myndigheten Kammarkollegiet som överklagat.
Huvudfrågan som prövades var vilken miljöpåverkan fiskodlingen har och om odling i öppna kassar ska bedömas som ”den bästa möjliga tekniken” för odling i Landösjön.
Öppna kassar eller landbaserad odling
Kammarkollegiet och länsstyrelsen ville att tillståndet skulle upphävas med hänvisning till utsläppen av gödningsämnen (fosfor och kväve) och problemen med smittspridning och rymning som är ett generellt problem för odling av fisk i öppna kassar.
Både Kammarkollegiet och länsstyrelsen ansåg att i Landösjön skulle den bästa möjliga tekniken vara landbaserad odling. Om tillstånd ändå skulle ges ville Kammarkollegiet att tillståndstiden borde kortas avsevärt och sättas till fem år.
Vägledande dom
Men Mark- och miljööverdomstolen gjorde en annan bedömning och gick på företaget Svensk Fjällrödings – och matfiskbranschens – linje.
Domstolens sammantagna bedömning var att den negativa miljöpåverkan är så begränsad att det inte är skäl nog att neka tillstånd. Den bästa möjliga tekniken på den aktuella platsen är den som nu används: Öppna kassar.
Det finns inte skäl att ställa krav på företaget att införa ny teknik, det vill säga kräva att företaget ska övergå till landbaserad odling. Domstolen tyckte inte heller att det fanns skäl att korta tillståndstiden utan beviljade 15 år.
Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU, kallades in som sakkunnig i målet av Svensk Fjällröding.
– Domen blir vägledande för andra fiskodlingar, säger han.
