Det var i våras som Ragunda gick ut och meddelade att man skulle använda det kommunala vetot och säga nej till nya ansökningar om vindkraftsutbyggnad i kommunen.
Sedan tidigare finns flera stora vindkraftsparker i kommunen, exempelvis Björkhöjden med 90 vindsnurror, som är en av de större vindparkerna i landet.
Energimyndigheten har tagit fram en rapport om vindkraftsutbyggnaden i landet. Mellan 2014 och 2020 stoppades 1223 vindkraftsverk, både havs-och landbaserade. Det är vart femte vindkraftsbygge. Av dem stoppades ungefär hälften på grund av det kommunala vetot (52 procent av alla ansökningar). Utöver det sa flera kommuner nej till vindkraft även under 2021, varav Ragunda var en av kommunerna.
Ökat elbehov och ökade protester förutspås
Samtidigt konstaterar myndigheten att elbehovet förväntas öka och att det kommer att behövas en utbyggnad motsvarande 4000 verk för att nå det nationellt uppsatta målet till år 2040.
Mot den bakgrunden förutspår en forskare att konflikterna kring vindkraften bara kommer att öka.
Frågan är var vindkraftsverken ska byggas. Kommunalråd Mikael Westin har sin åsikt klar och menar att ansvaret för utbyggnaden av vindkraft behöver fördelas – som han ser det – mer rättvist – än idag.
– Jag tycker man ska sätta vindkraftverk där de passar som bäst och där de behövs, och det är söderut. Havsbaserade vindkraftverk tycker jag är lämpliga, säger kommunalråd Mikael Westin (C).
En modell med ersättning från både vind-och vattenkraft enligt norsk modell är vad han skulle vilja se.
Utvecklingen för Jämtlands län
Så här ser statistiken ut åren 2014-2020 när det gäller länet enligt Energimyndigheten:
Vindkraftverk som fått tillstånd: 141
Vindkraftverk som stoppats via det kommunala vetot: 188
Vindkraftsverk som stoppats av andra skäl: 167