Efter tisdagens skolskjutning i Örebro har polisen från region öst erbjudit sin hjälp till polisen i region Bergslagen.
– Vi har förstärkt med ett antal resurser med olika kompetenser för att bistå region Bergslagen, bland annat med det trygghetsskapande arbetet, säger Mats Pettersson, presstalesperson på Polisen.
Räddningschef Samuel Nyström i Jönköpings kommun har också, enligt uppgift till SVT, erbjudit att hjälpa till med POSOM-insatser.
Flaggas på halv stång
Statsminister Ulf Kristersson beskriver attentatet som ”den värsta masskjutningen i svensk historia”. Han har uppmanat om sorgeflaggning i hela Sverige till stöd för de drabbade, vilket bland annat Vetlanda och Sävsjö kommun har meddelat att de gör.
”Jag vill med dessa rader uttrycka delad sorg med övriga i vårt land och mina tankar går till Örebro och de drabbade, deras nära och kära och alla som på något sätt drabbats av händelsen. Vi flaggar idag på halv stång vid Kommunalhuset”, skriver Therese Petersson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Sävsjö, i ett mejl till SVT.
Skolskjutning i Örebro
"Eleverna började agera direkt"
SFI-läraren Birgitta Löwencrantz och hennes elever hade övat på hur de skulle agera vid en skolskjutning för bara tre veckor sedan. Med övningen i färskt minne tog de snabbt skydd när de fick höra att det pågick en skjutning på campus Risberska.
– Jag låste dörren och direkt började mina elever agera. Någon ställde en bänk framför dörren och jag ställde upp en stol. Sen hängde vi upp kläder i fönstren för att dölja oss, berättar Birgitta Löwencrantz.
"I en rökig miljö kan du inte skjuta hejvilt"
Polisen har fått kritik för att de inte öppnade eld mot gärningsmannen. Expressens kriminalkrönikör Fredrik Sjöshult tycker det är för tidigt att dra några slutsatser.
– I en rökig miljö kan du inte börja skjuta hejvilt, för du vet ju inte om det är gärningsmannen eller om det det är andra du träffar, säger Fredrik Sjöshult i Morgonstudion.
– Jag tycker inte att man kan säga att det var fel att polisen inte sköt, för vi vet inte exakt hur det såg ut där.
Advokat: Extremt mycket material att hantera
Det kommer att dröja innan polisen kan ge hela bilden av vad som hände i Örebro, säger advokat Johan Eriksson som har lång erfarenhet av stora brottmål, bland annat terrordådet på Drottninggatan 2017.
- Blir det fel så sitter vi här om ett år och spekulerar i varför det blev så, säger han i Morgonstudion.
Ett mord tar i vanliga fall ett år att utreda.
- Nu talar vi om stort antal döda personer, en teknisk utredning på en enorm brottsplats, jättemånga som måste förhöras. Det är extremt mycket material att hantera, säger Johan Eriksson.
En av de saker som förundersökningen behöver klarlägga först är att det inte finns någon medgärningsman.
"För mycket information kan skada vittnesmål"
Att masskjutningen i Örebro inte kallas för terrorbrott beror på att polisen fortsatt inte har motivbilden klar, säger Sofia Yohannes, kriminalreporter på SVT.
– Man försöker inte hålla tillbaka på information, utan man berättar att man hittills inte har hittat något, säger Sofia Yohannes i Morgonstudion.
Expressens kriminalkrönikör Fredrik Sjöshult säger att för mycket information om gärningsmannen och händelser på platsen riskerar att påverka resterande vittnesmål.
– Om polisen säger att "det här har sagts på platsen" då kommer också alla andra vittnen säga att det här har sagts och då förstör man ju vittnesmålen, säger Fredrik Sjöshult.
Plågsam väntan på identifiering för anhöriga
Idag väntas identifieringen de döda från masskjutningen i Örebro bli klar och anhöriga bli underrättade.
– För dem är så klart varje minut av den här ovissheten oerhört plågsam, säger SVT:s reporter Hedda Berglund till Morgonstudion.
Under torsdagskvällen hölls även en minnesstund i en moské. SVT:s reporter Hedda Berglund säger att många hon mött beskriver en frustration över att beskedet om identifiering har dröjt.
- Ingen vill ju tro på att någon man håller kär är död innan det är hundra procent bekräftat, så att vara i det här limbot är ju självklart oerhört plågsamt för dem.
Förändringar av finska vapenlagar efter skolskjutningar
I Finland har man betydligt högre krav för att få vapenlicens jämfört med Sverige.
Detta efter att landet skakades av två skolskjutningar år 2007 och 2008, där åtta respektive tio personer sköts ihjäl.
I dag måste den som vill skaffa vapenlicens i Finland till exempel ha ett utlåtande från en läkare som intygar att man inte har någon psykisk sjukdom som gör att man kan vara till fara för sig själv eller för andra.
Hör SVT:s Finlandskorrespondent Liselott Lindström berätta om de olika kraven i klippet.
"Vi är tränade för sådana här situationer"
Narkossjuksköterskan Erik Brehmer, som var med och ledde sjukvårdsarbetet vid skolan i Örebro på tisdagen, berättar att ambulanspersonalen övar inför kritiska händelser som dessa.
– Jag tycker att vi har gjort en fantastiskt bra insats här, där vi visar upp att vår samverkansarena och traumacentrum Örebro fungerar på ett utmärkt sätt, säger han till SVT Nyheter.
Se mer av Brehmer i klippet.
Det krävs för att få en vapenlicens
Det som krävs för att polisen ska godkänna en ansökan om licens för jaktvapen är att man klarar en lämplighetsprövning, säger poliskommissarie Mikael Söderström till SVT.
Där tittar polisen på om personen i fråga är straffad sedan tidigare eller kan tänkas ha missbruksproblem.
– Vi går igenom misstankeregister, brottsregistret och kontrollerar eventuella omhändertaganden genom vårdlagen, LOB, lagen om berusade personer.
I vissa fall kontaktas underrättelsetjänsten. Tips från allmänheten kan också väga in, säger Söderström.
– Ibland får vi in tips kring personer som anhöriga, bekanta eller grannar har synpunkter på. Då kan det naturligtvis ligga i vågskålen.
Politiker öppnar för hårdare vapenlagar
Den misstänkta skytten hade licens för fyra vapen. Samtidigt gör uppgifter gällande att han ska ha varit en enstöring isolerat sig. Nu väcks frågan om hur skytten kunnat bedömas som lämplig för att inneha vapen.
– Finns all anledning att se över vapenlagstiftningen, säger Socialdemokraternas Magdalena Andersson.
Hör flera av rikspolitikerna om att den misstänkte gärningsmannen hade vapenlicens.
Luckan i polisens tidslinje – vad hände första timmen?
Trots att polisen upplevde att de blev beskjutna av gärningsmannen avlossades inga skott tillbaka – sedan tog det över en timme innan de hittade honom.
Flera ställer sig nu frågan om polisen hade kunnat göra något annorlunda och om insatsen gick tillräckligt snabbt. Se mer om hur polisinsatsen gick till i videon.