Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet hör du LTU:s Andreas Almqvist berätta om forskningen som ska ge de svenska skidlandslagen bättre glid. Foto: Jimmy Bäckström/SVT

Så ska svenska skidlandslagen få bättre glid – LTU-forskare snöar in sig på friktion

Uppdaterad
Publicerad

Friktionen mellan skida och snö avgör de bromsande krafterna i längdspåret. Nu tar Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) hjälp av forskare vid Luleå tekniska universitet för att optimera glidet.

Vid LTU tittar man närmare på faktorer som påverkar en av de bromsande krafterna när man åker skidor – nämligen friktionen mellan skidan och snön. Målet är att förbättra prestanda i längdskidåkning, skidskytte och Nordisk kombination.

– I huvudsak är vi intresserad av tribologin och friktionen i den glidande kontakten mellan skida och snö. Vi kan karaktärisera vad det är som gör att skidorna glider eller inte, säger Andreas Almqvist, professor i maskinelement vid Luleå tekniska universitet.

Friktionens flera faktorer

Friktionen som uppkommer mellan skida och snö beror på en rad faktorer. Skidans spannkurva, materialet i belaget, belagets struktur och vallning.

Även snöytans egenskaper som till exempel temperatur, vatteninnehåll och kornstorlek är avgörande tillsammans med lufttemperatur och fuktighet. Dessutom påverkas friktionen av hur idrottarens fysik och teknik.

– Vi har turen att få jobba ihop med landslaget och SOK för att titta på vad som händer mellan skida och snö, säger Andreas Almqvist.

Satsar mot OS i Milano

Målsättningen är att ta fram standardiserade testmetoder och även hjälpa landslagen att förbättra noggrannheten i sina egna skidtester till oS 2026 i Milano.

– Vallateamet ska kunna göra mer exakta val av skidor inför tävlingar för att våra idrottare ska prestera bättre. Vi har den utrustning och mätmetoder för att kunna bidra till state of the art i forskningsområdet, säger Andreas Almqvist.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.