Människor och djur hotas när kvicksilver tinar fram ur permafrosten

Uppdaterad
Publicerad

Mätningar från myrar i Abisko i Norrbotten visar förhöjda halter av nervgiftet metylkvicksilver i vatten och luft, detta i takt med att permafrosten släpper. Liknande forskningsresultat rapporteras från norra Kanada, USA och Ryssland. Det är ytterligare ett tufft besked för människor bosatta i Arktis.

Metykvicksilver är en av de farligaste miljögifterna som finns. Den orsakar bland annat fosterskador och hämmar reproduktionsförmågan.

Upptäckten som professor Ruth Varner och hennes team från New Hampshire-universitet i USA gjort kommer som en överraskning. Hon pekar ut på den tinande myren i Abisko där markytan kollapsat och det bildats vattenfyllda sumphål där permafrosten släppt.

Klimat

”Kan innebära en hälsorisk”

Sedan tidigare är det känt att växthusgasen metan frigörs när permafrosten börjar släppa. Men de forskningsresultat som Ruth Varner och hennes kollegor publicerat i den vetenskapliga Geochemical Perspectives visar att nivåerna av metylkvicksilver i de tinade myrarna är ”betydligt högre” än där det ännu råder permafrost.

Metylkvicksilver har uppmätts i vattendrag, i övre jordlager och på växter. Nedfallet är dock ojämnt fördelat.

– När permafrosten smälter så aktiveras mikrober som agerar med det tidigare infrysta kvicksilvret så att det uppstår metylkvicksilver. Det är väldigt lättflyktigt och kan färdas långa sträckor med vinden, säger Varner till SVT.

Samarbete med sameby

Ruth Varner har forskat i Abisko i 12 år. Efter nyår planerar forskarna en studie i samarbete med Gabna sameby för se hur kvicksilvret drabbar befolkningen och rennäringen.

– Vi kommer bland annat att analysera renarnas päls för att se om det finns kvicksilver lagrat, berättar hon.

Hennes kollegor i norra Kanada, Alaska och Sibirien rapporterar om samma observationer, att metykvicksilver läcker ur den tinande permafrosten.

Renägaren orolig

För rennäringen är detta som ytterligare ett tufft besked. Samebyarna pressas redan hårt av de pågående klimatförändringarna. Snöfattiga vintrar och isiga skogsmarker har försämrat renarnas bete.

Tomas Kuhmunen, renägare från Gabna sameby, påpekar att man nu måste avvakta och se vad forskarstudien visar. Men han är orolig att man står inför en katastrof.

– Jag är inte bara orolig för renarna utan också för rödingen, ripan, älgarna. Det är klart att det här kan få enorma konsekvenser.

Missa inget om klimatet! Få SVT:s nyhetsbrev i din inkorg varje vecka.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat

Mer i ämnet