Kvinnojouren Iris i Luleå är den största i länet. De senaste fem åren har de fått ungefär en miljon kronor i verksamhetsstöd från Luleå kommun, men trots det räcker inte pengarna till för att ta emot alla kvinnor som är i behov av skyddat boende.
Även om kvinnojourerna i och utanför länet hjälps åt så räcker inte alltid platserna. Det gör att kommunerna, enligt länsföreningen för kvinnojourerna, ibland behöver ta till osäkra, tillfälliga nödlösningar.
– 2019 var vi tvungna att avvisa 26 kvinnor och förra året 18 kvinnor, säger Mildred Hedberg, ordförande för länsföreningen för kvinnojourerna i Norrbotten.
Ökat behov av skyddat boende
Socialstyrelsen publicerade förra året en rikstäckande rapport som visar att antalet personer som bott minst en natt på skyddat boende har ökat jämfört med den förra kartläggningen. Under perioden 31 juli 2018 till och med 1 augusti 2019 bodde cirka 6 500 vuxna och 6 200 barn en eller flera nätter på de skyddade boendena. Det är en ökning med 38 procent för vuxna och för barn nästan en fördubbling.
Bara plats för sex kvinnor åt gången
Skyddat boende kan tilldelas personer som utsätts för våld i hemmet och behöver någonstans att ta vägen. Enligt upphandlingsmyndigheten i Sverige är det en form av tillfälligt stödboende som är bemannat med personal speciellt utbildad för att genom samtal, aktiviteter och andra metoder hjälpa våldsutsatta personer att komma på fötter och gå vidare i livet.
Det är vanligt att kvinnor får skyddat boende på annan ort än hemkommunen på grund av att det är säkrare. Kvinnojourens skyddsboende i Luleå har bara plats för sex kvinnor med barn, men i vissa nödsituationer har man tvingats göra plats för fler.
– Vi har vid några akuta tillfällen låtit kvinnor sova på en soffa i det skyddade boendet, men vi försöker undvika sådana situationer för det blir inte bra att låta för många kvinnor i den här situationen trängas på ett för litet utrymme, säger Mildred Hedberg.
Svårt att slussa ut kvinnor till eget boende
En orsak till att skyddsboenden blir överfulla är bostadsbristen. Enligt Eva Engman på kvinnojouren i Luleå leder det till att kvinnor som inte längre har behov av skyddat boende utan är redo för att flytta till eget boende, inte kan göra det.
– Det är ett stort problem och så har det varit de senaste åren. Det är absolut inte bra att bli kvar för länge på ett skyddat boende där många mår dåligt, och samtidigt ta upp platsen för någon annan som behöver den, säger hon.
I videon ovan berättar Mildred Hedberg vilka osäkra nödlösningar kommunerna tvingas ta till när skyddade boenden är fulla.
Så många kvinnor har fått skyddat boende i Norrbotten senaste åren
Boden: 16 personer (2017-2021)
Kalix: 11 personer (2016-2020)
Överkalix: 1 person (2020)
Övertorneå: Oklart antal personer. Kvinnor placeras i kvinnojourens lägenheter som inte räknas som skyddat boende.
Pajala: 10 personer (2016-2020)
Haparanda: 5-10 personer (2016-2020)
Kiruna: 26 personer (2017-2021)
Gällivare: 26 personer (2016 – 2020)
Arvidsjaur: Oklart antal personer
Arjeplog: 3 personer (2016-2020)
Jokkmokk: 4 personer (2020-2021)
Älvsbyn: 12 personer (2016-2020)
Luleå: 67 personer (2016-2020)
Piteå: 45 personer (2017-2021)
Totalt: Minst 226 personer
Källa: SVT Norrbotten skickade ut en enkät till alla länets kommuner med frågan: Hur många kvinnor har kommunen placerat i skyddat boende de senaste fem åren? En del kommuner har inte gett något specifikt svar. SVT har inte räknat med de barn som också har följt med i flykten.