Ljudet är öronbedövande och det strömmar varm luft från fläktarna som kyler datorhallens utrustning. Att det pågår en elintensiv verksamhet avslöjas inte minst av de enorma elkablar som ligger överallt.

Här, på ett litet område i Boden, ligger majoriteten av de bolag som ska betala tillbaka nästan en miljard till Skatteverket. Här finns ett stabilt elnät, billig förnybar el och dessutom naturlig kyla vilket gjort Boden till något av ett nav för svenska kryptoföretag. Dessutom har man aktivt arbetat för att locka elintensiva näringar till kommunen.

Alternativa metoder kräver mindre el

I Sverige används omkring 1,5 TWh till utvinning av kryptovalutor vilket motsvarar drygt 1 procent av Sveriges energianvändning eller 75 000 genomsnittliga villor. Siffror som redan 2021 fick både Finansinspektionen och Naturvårdsverket att kräva ett förbud av ”energislukande utvinning av kryptovalutor”, som exempelvis Bitcoin.

För det finns kryptovalutor som genom att byta teknik lyckats sänka sin energianvändning med 99,95 procent och det är i den riktningen Finansinspektionen och Naturvårdsverket vill att samtliga aktörer går mot.

– Vi har tidigare varnat för kryptovalutor när det handlar om konsumentrisker och att det används i kriminella sammanhang, vi ser att Skatteverket har problem med skatteflykt. Men det är inte funktionen kryptotillgångar vi vill förbjuda utan den första generationens blockkedjeteknik på grund av att den är så energiineffektiv, säger Klas Malmén på Finansinspektionen.

Han jämför med glödlampan som skrotades.

– Belysningsindustrin lyckades ställa om från glödlampor till ledlampor. Funktionen belysning finns fortfarande kvar men vi har genom det sparat 80 procent genom att använda andra alternativ.

Hindrar klimatomställningen

Flera av miningföretagen som SVT granskat lyfter själva fram att de använder förnybar el och naturlig kyla vilket är betydligt bättre än om verksamheten skulle ske i länder med kol, gas eller olja som energikälla. Men det argumentet delar inte Finansinspektionen:

– Det skapas en undanträngningseffekt. Indirekt kan andra verksamheter inte ställa om i den takt vi behöver för Parisavtalet, säger Klas Malmén.