SVT granskar: Få falsklarm i fjällen

Uppdaterad
Publicerad

I sommar har varit mycket snack om fjällvandrare som larmar helt i onödan. Men SVT har granskat sommarens fjällräddningar och kan konstatera att bara några få larm kan betecknas riktigt onödiga

SVT har gått igenom polisens händelserapporter för alla fjällräddningar från Jämtland upp till Norrbotten mellan juni och augusti.

LÄS MER: Många larm spräcker fjällräddningens budget

Det är ett hundratal utryckningar och till skillnad mot vad många tror är det bara några få procent som kan bedömas som riktigt onödiga. Och fjällräddarna i Hemavan tycker inte att mediabilden om att fjällvandrare gör falsklarm och ringer polisen i onödan stämmer med verkligheten.

– Jag tycker personligen att den varit orättvis. Både mot vandrare och mot oss fjällräddning. Vi i Västerbotten ser ingen ökning av larm som inte stämmer överens om vad vi ska göra, säger Mojo Andersson, som är rutinerad fjällräddare i Hemavan, till SVT Nyheter Västerbotten.

Förhastade slutsatser

Av dom hundratalet uppdrag som fjällräddningen haft i fjällkedjan så handlar det om en handfull där man verkligen kan tycka att fjällvandraren borde tänkt efter före. Och i den absoluta majoriteten är det riktiga larm från personer som är i nöd på något sätt.

LÄS MER: Vandrare var trötta – larmade fjällräddningen

–Jag tror att det är lätt att dra förhastade slutsatser, säger fjällräddaren Johan af Ekenstam och fortsätter:

– När vi får ett larm och man kan tycka att det låter som något konstigt eller att det beror på dåligt omdöme. Så blir vi ofta förvånade när vi kommer fram och man hade kanske inte hela bilden när man fick larmet. Och jag tror att media lätt går i den fällan också.

Rekordmånga fjällvandrare

Uppe i Norrbotten har fjällräddningsuppdragen ökat mest i år. Men det har också varit rekordmånga fjällvandrare och när vi läser polisens händelserapporterna handlar det om några få larm som man verkligen kan tycka är onödiga

Till exempel när en man med flera barn i dåliga kläder fick räddas från Kebnekaise en sen kväll i juli. Men Anders Bergwall som jobbat länge som bergsguide och alpin fjällräddare tycker till skillnad mot kollegorna i Hemavan att för många fjällvandrare larmar för tidigt och kanske hamnat i en dålig situation för att dom är dåligt förberedda.

Tror fjällvandrare simulerade

– När vi väl är ute på uppdrag känns det helt nödvändigt att vi är där naturligvis. Men hade man haft bättre kläder och mat och kanske vänt i tid och inte pressat sig till det sista hade vi kanske inte behövt åka överhuvudtaget, säger Anders Bergwall som också berättar om ett larm från Kebnekaise området där han tror att en fjällvandrare simulerade en knäskada.

Enligt polisens händelserapport var det ett sällskap som sent en kväll larmade om en man som gjort illa knäet. Sällskapet var uppe på fjället Vierrenvarri som ligger på leden upp mot Kebnekaises sydtopp  Men när fjällräddningen flygit till platsen med fjällräddare betedde dom sig konstigt och ingen ville stanna kvar och prata med fjällräddarna och mannen som sen flögs ner såg inte särskilt skadad ut. Och fjällräddarna bedömde det som en överbelastning.

– Man vill ju som fjällräddare inte att folk skadar sig så är man trött och slut är det inte fel att larma. Men man behöver inte överdriva skadans art i larmet. Så vi inte tar ut onödiga resurser, säger bergsguiden och fjällräddaren Anders Bergwall.

Hamnar i situationer

Stephen Jerand är polisens nationella samordnare för fjällräddningen och tidigare i sommar har han gått ut rätt hårt mot fjällvandrare som larmar i onödan. Men efter SVT:s genomgång så konstaterar han att det är få onödiga fjällräddningslarm.

Är det en stor andel som är oerfarna som sätter sig i onödiga situationer?

– Nä, det kan man inte säga om man tittar på statistiken för det är ganska många besökare i fjällen. När Fjällsäkerhetsrådet har genomfört en enkät bland personer som jobbar i fjällen så upplever 75% av att många fjällvandrare inte förberett sig. Bland annat vad gäller väder och kläder. Men det betyder inte att dom hamnat i en nödsituation. Men risken är uppenbar att dom kan hamna i en sitution eftersom dom har dåliga förberelser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.