I höstas fick flera 100 elever och ett 20-tal lärare i Kiruna byta skola när den nya skolstrukturen sjösattes efter många års våndor och utredningar.

Kultur- och utbildningsnämnden har beställt en extern utredning för att se om det som var syftet med den nya strukturen har uppnåtts.

Utredningen bygger på enkäter bland elever och lärare samt på statistik från Skolverket.  Inför förra nämndsmötet presenterades utredningen och det var tämligen bister läsning.

Försämrad studiemiljö

Utredningen konstaterar att:

• Elever upplever en försämrad studiero och trygghet på rasterna i den nya skolstrukturen. Dock har elever på mellanstadiet upplevt det mer positivt att byta skola och lärare än elever på högstadiet och lågstadiet.
• Andelen behöriga läraren har inte fördelats jämnare mellan skolorna. Enligt utredningen har skillnaderna tvärtom ökat.

Kollegiala lärandet har inte blivit bättre

Enligt Annica Henelund har man jämfört hela skolor i utredningen. I fall man hade gjort jämförelsen mellan exempelvis högstadier på skolorna hade resultatet varit ett annat.

– Vi hade behövt ställa frågan bättre, så hade vi fått en bättre jämförelse, säger hon.

• Det kollegiala lärandet lärare emellan har inte blivit bättre. I vart fall finns det ingenting i rapporten som talar för sådana effekter.

En förklaring är enligt Annica Henelund att man inte har hunnit bygga de nya relationerna efter så kort tid efter förändringen.

– Det skulle ha behövt gå ett år eller kanske två för att vi skulle få en rapport som vi kunde dra säkra slutsatser från, säger hon.