Ridning är Sveriges näst största sport efter fotboll – och det finns 450 ridskolor i landet. Forskarna gör studier på sex av dessa ridskolor.
– Jag tror vi ligger jättebra i tiden med den här studien. Med den pågående hästvälfärdsdebatten är det viktigt att vi samlar in objektiv data och att vi också inkluderar ryttarens åsikter vad gäller användning av utrustning och hur de upplever att hästen reagerar, säger Elke Hartmann, projektledare för studien och docent på SLU.
Under året har dressyrhästar på elitnivå synts på bild med blå tungor på grund av syrebrist. Det har väck kritik och skapat debatt på sociala medier.
Vill stärka hästvälfärden
SLU-studien vill stärka hästvälfärden och ta fram evidensbaserad forskning kring användning av bett och bettlösa alternativ. Enligt Elke Hartmann är kunskapen begränsad på området.
Tror du att den här forskningen kommer förändra ridsporten?
– Ja, det hoppas jag. Vi kan i alla fall bidra till mer faktabaserade diskussioner och ge information. Kanske fler vågar rida bettlöst.
Side pull undersöks i studien
Forskningen görs på flera nivåer inom ridsporten och sker också i samarbete med internationella forskare. Först ut är ridskolorna i Sverige. Det bettlösa tränset som är med i studien är ett så kallat side pull.
– Det finns inte så många alternativa lösningar på marknaden skulle jag säga. Man kan jämföra side pull med en grimma, så inlärningen är exakt samma. Hästen lär sig via tryck på nosryggen att till exempel sakta ner, säger Elke Hartmann.
Studien pågår i sex veckor på varje ridskola och de utvalda hästarna går lektionsverksamhet som vanligt; två med tränsbett och två med side pull på varje ridskola. Örebro Fältrittklubb är en av ridskolorna som deltar i studien.
Javascript är avstängt
Om SLU-studien
Studien, som heter ”Debatten om bett och bettlöst och hur beteendeförändringar hos ryttare kan ge bättre hästvälfärd” är en studie i tre delar. Forskare från SLU samarbetar med internationella forskare.
- I delstudien om ridskolor besöker forskarteamet sex ridskolor i Sverige. På varje ridskola ingår fyra hästar och fyra ryttare, två hästar går med traditionellt träns med bett i munnen och två går med bettlöst träns, i det här fallet ett så kallat ”side pull”.
Forskarteamet är på plats vid starten av studien och i slutet. Vid båda tillfällena kollas hästens tänder och huvud för att se om det uppstått skav eller sår någonstans. och sensorer på hästen mäter tygelspänning och rörelser.
Målet med delstudien är att ta fram kunskap och råd kring användning av bett och bettlösa alternativ, och synliggöra hur ridlärare arbetar för att lära ryttare att använda tyglarna på ett hästvänligt sätt.
- I den andra delstudien vill forskarna undersöka hur användning av kandar (träns med två bett – ett tränsbett och ett stångbett – samt två tyglar) påverkar tygelspänning, beteenden och rörelsemönster hos dressyrhästar på hög nivå (grand prix).
Målet med delstudien är att ta fram underlag som utgår från sportens förutsättningar som evidens för hästvänliga utrustningsval och tävlingsregler.
- I del tre vill forskarna undersöka hur vanligt munskador är hos svenska hästar som deltar i dressyr- eller WE (working equitation)- tävlingar. Tävlingsmomenten är liknande, men inom WE är det tillåtet att tävla med en större variation av bett och bettlösa alternativ. Forskarna kommer att registrera vilken utrustning hästen vanligen har på tävling och på hemmaplan, och ryttarens inställning till och erfarenheter av användning av bett och bettlösa träns.
Ansvariga för forskningsprojektet är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och projektet finansieras av Formas (Forskningsråd för hållbar utveckling).
