Hur den nya EU-lagen ska utformas är inte klart än, och det kommer dröja några år innan den är på plats. Men sedan ska det gå undan. Innan 2030 ska arbetena i medlemsländerna vara igång; det handlar om att återskapa områden som förändrats av människan – bland annat våtmarker.

– Vi får så många vinster med att fylla igen diken i torvmarker, så det är helt rätt att höja ambitionsnivån, för det går för långsamt just nu, säger Daniel Bergdahl på Länsstyrelsen, som välkomnar lagen.

Återskapad myr i Karlskoga

SVT:s team följde med ut till en myr i ett naturreservat i Karlskoga kommun. Fram till i vintras fanns det diken som torkade ut myren, men nu har de lagts igen och vattnet har höjts i markerna igen.

– Vi har bara rådighet över naturskyddade områden, exempelvis Natura 2000-områden och naturreservat. Men när vi är ute och pluggar igen brukar vi fråga markägare runt om reservatet om de vill att vi fortsätter plugga igen diken också utanför reservatet. Ibland är de positiva och ibland inte.

Varför säger en del nej?

– Det kan vara många olika skäl, men oftast tror jag att det är okunskap. Man vet inte hur positivt det är eller att man är rädd att skogen ska översvämmas. Men jag vet att det finns mängder av åtgärder i våtmarker där klimatnyttan är stor och de även kan vara barriärer för skogsbränder.

Stort arbete väntar

Fram till 1980-talet gav staten bidrag för att gräva diken i våtmarker som mossar och myrar i skogslandskapet. Men sedan 2018 har arbetet med att återskapa våtmarkerna intensifierats i Sverige och med den nya lagen väntas ytan som ska återställas öka.

– Vi har stora förhoppningar på att kunna jobba i större skala men då behöver vi vara fler på Länsstyrelsen som jobbar med restaurering av våtmarker. Och det är inte bara våtmarker i den här lagen, utan det handlar ju om skogen, vattendrag, ängar och städer.