Det är lite rostrött i tonen när det mognar, vetet Fylgia röd. I 15 år har Björn Ingemarsson odlat just den här sorten och han tror att han är ensam i Sverige om att odla den. Han har länge arbetat i motvind med sina gamla spannmål.

TV: Se hela inslaget

– I början var det ingen som förstod vad jag höll på med. Det fanns ingen marknad för mitt spannmål, det var därför jag började förädla själv och sälja mjöl. Men nu finns det ju en marknad för ekologiskt spannmål. Också för de här kultursorterna har det blivit ett mycket ökat intresse bara de sista åren, säger Björn Ingemarsson.

Tidigt ute

Han var tidigt ute med att bli ekobonde. Redan 1988 ställde han om, men tyckte att det var svårt att odla de moderna spannmålen på ekologiskt vis med växelbruk och utan bekämpningsmedel, så efter några år började han titta på alternativ. På marknader i trakten kring Närke hittade han en gammal havresort, stormogul. En rågsort fick han också tag på. Den har han nu odlat så länge att den fått gårdens namn.

– Det är så med råg. Har man odlat den tillräckligt många år så har den anpassat sig till jorden och då blir det en gårdssort, säger Björn Ingemarsson.

Gradvis eget utsäde

Fylgia röd fick han några år senare för att provodla åt den ideella föreningen Allkorn, som arbetar för att bevara och utveckla gamla spannmålssorter. Och av de två kilo utsäde han fick blev det tjugo kilo skörd, som sen blev 200 och därmed har han haft eget utsäde år efter år. Björn har varit med i Allkorn sedan forskaren och växtförädlaren Hans Larsson startade föreningen för drygt tjugo år sedan.

– De gamla sorterna har längre strån och djupare rötter än de moderna och växer ifrån ogräset. De tål inte för mycket gödsel heller för då lägger det sig ner och går inte att skörda. De här äldre sorterna är ju anpassade för odling utan gödning och bekämpningsmedel.

Ökad efterfrågan

Efterfrågan från konsumenterna på ekologisk mat har ökat mycket de senaste åren och det är den trenden som Björn och många andra bönder nu märker av. Det är en försvinnande liten del av det odlade spannmålet i Sverige som är kultursorter och det finns ingen samlad statistik över hur mycket som odlas. Men SVT Nyheter i Örebro har pratat med flera bönder i Sverige och de säger samma sak; att efterfrågan ökar och att det finns en marknad. Främst säljs spannmålet och mjölet lokalt till nischade bagerier.

– Den lokala maten kommer betyda mer och mer, det tror jag. Folk vill veta vad man äter och varifrån det kommer och då har det här en given plats i systemet, säger Björn Ingemarsson.