– Vi har dels gjort en omfattande utbildningsinsats under våren för både hel- och deltidspersonal, stärkt ut kunskapen, basickunskapen för att hantera skogsbränder. Även alla befäl har fått extra utbildning i skogsbrand. Vi har haft SMHI och föreläst om deras möjligheter att hjälpa till och ta fram bättre brandriskvärden, säger Anna Henningsson.

Kunskapsbrist och dåliga prognoser var två viktiga faktorer som påverkade omfattningen av skogsbranden i Västmanland.

I den utredning som Anna Henningsson var med och gjorde och som presenterades i höstas framkom det att det mest var tur att ingen av dem som jobbade med släckningsarbetet skadades när branden spred sig okontrollerat.

Det är inte bara räddningstjänsten i Örebro som har lärt sig från erfarenheterna av den stora skogsbranden.

Ny tjänst i Västmanland

I Västmanland har de tillsatt en tjänst på Mälardalens brand- och räddningsförbund som ska jobba med förbättringar inom brandförsvaret.

Samtidigt pågår en utredning om vad som hände när länsstyrelsen tog över ansvaret för släckningen. Trots att utredningen inte är klar står det redan klart att det finns saker som kommer att förändras.

– Någonting som vi har lärt oss är det här med dokumentation och möjligheten att fotografera ett brandområde med IR-utrustning och riktigt skarp fotodokumentation från flygplan för att få hjälp att hitta glödhärdar, gnistkastning och kunna identifiera den här typen av risker på ett annat sätt än tidigare, det ska vi ta till oss, säger Anna Henningsson.