80-åriga Sabine Engström är inte rädd för det som är svårt. I oktober tog hon tåget från Nora för att möta nazister som skulle tåga genom Göteborg. Med sig hade hon en egentillverkad skylt ”Noratant mot rasism”.

Faktiskt så är hon helt enkelt inte rädd längre. Kanske kommer det sig av att hon växte upp i Tyskland under andra världskriget och såg nazismen på nära håll.

– Jag blir bara mer och mer orädd ju äldre jag blir, konstaterar hon. I Tyskland har man ett uttryck, frihetsnarr, som betyder den som gör som han vill utan att vara bekymrad. Så känner jag mig.

Kan inte sluta för att något är svårt

I november gav hon sig in i debatten om frivillig dödshjälp, något som resulterade i en artikelserie i Nerikes Allehanda.

– Jag fick hela tiden höra att ämnet var ”svårt” när jag pratade med politiker och makthavare, berättar Sabine. Just det! Det är svårt! Men man kan ju inte sluta med att säga att det är svårt och inget mer.

Sabine förespråkar frivillig dödshjälp och hon menar att de är hon och andra gamla människor som måste driva frågan.

– Vi kan inte be de unga föra vår talan. Det är ju vi som måste få bestämma när vi ska dö.

Aldrig haft så roligt

Trots tunga ämnen och stort engagemang är Sabine långt ifrån en dyster eller allvarlig person. Tvärt emot många andra i Sabines ålder växer hennes vänkrets ständigt i takt med att hon knyter nya kontakter med många som liksom hon kommer från andra länder till Nora.

– Vi har vansinnigt roligt, utbrister hon. Pratar svenska, bakar pepparkakor, går ut i skogen och går i kyrkan. Jag har aldrig haft så roligt i mitt liv som jag har nu!