Professor Jana Jass och doktoranden Jagadish Mangu står i en laboratoriesal på Örebro universitet. I ett mikroskåp kopplat till en tv-skärm ligger rundmaskar och simmar runt i en bakterievätska.
I en studie där rundmaskarna utsattes för PFAS och stafylokocker upptäckte forskarna att bakterierna blev starkare, samtidigt som maskarnas immunförsvar, som liknar människans, blev svagare.
– Det gör att risken för infektion ökar, säger Jana Jass.
Nya gränsvärden 2023
Vid årsskiftet kommer EU-direktiv med nya hårdare gränsvärden för PFAS i dricksvatten och animaliska livsmedel. Men enligt Jana Jass vet vi fortfarande väldigt lite om hur även låga halter av PFAS påverkar oss över tid.
– Baserat på våra studier så har det en effekt på djur, människor och mikroorganismer. Men det krävs mer forskning för veta vad som händer vid exponering under långa perioder med de låga halterna som vi har här i Sverige.
Just nu studerar Jana Jass och Jagadish Mangu hur riskerna med PFAS kan lindras.
– Vi undersöker användning av positiva bakterier i det här fallet, som probiotika, för att minska eller eliminera påverkan av PFAS och snart hoppas vi att vi har ett resultat, säger Jana Jass.