Miljöbelastningen för kläd- och textilproduktion, både vad gäller framställning, transport och kemikalier, är betydande. Sedan årsskiftet ska textilier sorteras separat och landets kommuner ansvarar för att samla in det.
På textilåtervinningen i Örebro kommun är man överraskad över den stora mängd som kommit in under kort tid.
– Alla containrar blev fulla under samma vecka, säger Karolina Werme.
Kritisk konsumtion och hållbarhet
Ett exempel är kläder som är i gott skick, knappt använda och som du kanske har tröttnat på, men som kan vara av intresse för andra. Dessa plagg kan doneras till välgörenhet eller säljas vidare. Men den verkliga miljöinsatsen börjar redan när du står i butiken.
– Eftersom de faktiska miljökostnaderna inte är inkluderade i slutpriset till konsument och kostnaderna för arbetskraften är låg, blir tillgången på nyproducerade och billiga textilier stor i Sverige, säger Karolina Werme.
Hon utmana örebroarna att redan innan köp tänka på hur kläderna belastar vår miljö.
– Vi behöver stanna upp och tänka efter: varför köper jag det här?
Du kan lämna textilavfall på samtliga återvinningscentraler i Örebro kommun. Förorenad textil – lämnas in som övrigt farligt avfall på Atleverket.
I klippet: Hör Karolina Werme om klädslöseriet i Örebro ”Tänk efter före du handlar”
Textilkonsumtion
- Den svenska textilkonsumtionen orsakar utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil.
- Svenskarna konsumerar i genomsnitt nästan 14 kilo kläder och hemtextil per person och år. Men textilierna används allt kortare tid.
- Över 80 procent av de kläder och den hemtextil som säljs i Sverige produceras i länder utanför Sverige och EU:s gränser. Produktionen sker ofta i låglöneländer, där en stor del av tekniken är ålderdomlig och miljölagstiftning och tillsyn kan vara bristfällig. Energiförsörjningen kommer ofta från fossila källor, exempelvis från kol, och utsläppen påverkar klimatet globalt.
- Att använda återvunnen fiber i en ny produkt minskar endast den totala klimatpåverkan med mellan 5 och 10 procent jämfört med att använda jungfrulig fiber.
Källa: Naturvårdsverket
